Igår kom han, monstret. Det var dags för vår familj att få vakta monstret så det inte skulle slippa iväg. Min fru har bra hand med monster, hon gillar dem faktiskt, vilket är väldigt skönt för oss andra. Konstigt nog gillade döttrarna också monstret, så jag slapp en alltför betungande del av vaktandet, även om jag naturligtvis i egenskap av familjeöverhuvud var ytterst ansvarig för att denna BEST inte skulle slippa iväg.Om 45 minuter kommer nästa vaktpass och hämtar tillbaka monstret, sedan är det F1, allt är tillbaka till det normala, kaoset lägger sig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar