Japp, en promenad bort till en Grillresturang. Jag tog revbensspjäll som vart helt ok. Milfen tog en kycklingrätt med falsk marknadsföring vad gällde de dippsåser som skulle höra till. Personalen fick några skopor och fattade till slut och bjöd på en äcklig mangoglass. Men det var mysigt, vi satt på stranden med levande ljus, romantiskt som attan.
På hemvägen var det någon Gahn Wannabie som hade drait upp sin lasermaskin som försökte göra alla på stranden blinda. Hur som, när vi kom hem till rummet hade det som inte fick hända hänt. En spindel hade haft fräckheten att fånga något smaskens att äta. Inget konstigt i det. Till historien hör att jag var lite av en hjälte för ungefär en vecka sedan och köpte öronproppar till milfen så hon skulle slippa snarkandet.
Vad händer, jo, spindeln fångar smaskens och sätter sig på en av öronpropparna för att mumsa i sig bytet. Jag får ta papper och ha ihjäl den för tillfället glada spindeln genom att mosa den, och såklart kasta öronproppen. Hur stora är oddsen för att en spindel väljer just den ytan att sitta på?
Nu är det fest i byn, för nu har vi öppnat en flaska vin till säsongsavslutningen av "House", de e kärlek!
torsdag 12 augusti 2010
Lungt och fint
Idag har varit riktigt lungt, lagom disigt, men ändå sol hela dagen. Många bad och mycket bokläsning. Ska passa på att STARK rekommendera "En nästan vanlig man" och "3 sekunder", riktiga sträckläsarböcker som bara inte går att slita sig ifrån. Nu håller jag på med "I de lungnaste vatten", inte riktigt lika bra som de två tidigare, möjligen för att jag gillar hård action snarare än deckare. Kul att läsa om Sandhamn och känna igen sig dock.
Snart är det dags för en prommis och middag, milfen har indikerat att det inte blir någon Kareoke idag, så blir en slapp kväll på rummet efteråt. I morgon ska vi ut på båttur om vädret tillåter. Det ska bara bli en lätt storm i morgon, och båten vi ska ut med heter Kontiki och är speciell. Det är nämligen premiärturen, och det är en ekologisk båt där man limmat ihop kravodlade pet-flaskor med saliv från den berömda Boracay-geten. Vi fick bra rabatt för att vi vågade följa med. Tyvärr är flytvästar inte tillåtna då de inte är ekologiska, men det är ju bara töntar som har flytväst ändå, och jag vill ju inte få ojämn solbränna.
Synd bara att det ska blåsa och att getsaliven enligt Wikipedia inte tål saltvatten. Nåväl, eftersom Kaptenen precis ringde och frågade om jag kunde köra båten själv eftersom han blivit akut sjuk så måste jag nu börja läsa på hur motorn som drivs av katt-urin fungerar, vore ju kul om vi i alla fall kom iväg, eller hur morset?
Snart är det dags för en prommis och middag, milfen har indikerat att det inte blir någon Kareoke idag, så blir en slapp kväll på rummet efteråt. I morgon ska vi ut på båttur om vädret tillåter. Det ska bara bli en lätt storm i morgon, och båten vi ska ut med heter Kontiki och är speciell. Det är nämligen premiärturen, och det är en ekologisk båt där man limmat ihop kravodlade pet-flaskor med saliv från den berömda Boracay-geten. Vi fick bra rabatt för att vi vågade följa med. Tyvärr är flytvästar inte tillåtna då de inte är ekologiska, men det är ju bara töntar som har flytväst ändå, och jag vill ju inte få ojämn solbränna.
Synd bara att det ska blåsa och att getsaliven enligt Wikipedia inte tål saltvatten. Nåväl, eftersom Kaptenen precis ringde och frågade om jag kunde köra båten själv eftersom han blivit akut sjuk så måste jag nu börja läsa på hur motorn som drivs av katt-urin fungerar, vore ju kul om vi i alla fall kom iväg, eller hur morset?
onsdag 11 augusti 2010
Kvällen i text
Jaha, hur sammanfattar man detta... Vi hade som ni läst en trevlig dag på stranden i Puka. Sedan tog vi en liten stund på rummet och slappade. Åkte sedan in till stan, en liten promenad och uttag av pengar till resten av vistelsen på hotellet och sedan skulle vi äta middag hos Greken igen. Det var fullt, så vi reserverade bord en timme senare.
Gick tillbaka till ett gäng gubbar som satt vid några bord i ett hål i väggen. Det visade sig vara tyskar som var på en "resturang". Resturangens ägare var en Tysk och en Fillipinska, dom hade tyska rätter. Detta kanske inte låter så roligt, men vi vart genast en i gänget, och snart skulle det lagas mat. Alla hade tydligen beställt Wienresnitchel, och vilken mat. Vi skulle ju äta hos greken, men vi fick smaka, helt gudomlig snitchel. Varje köttbit bankades med kötthammare, dubbelpanerades och kryddades enligt konstens alla regler. Förkokad potatis stektes och allt detta för en riktigt billig penning.
Dom hade flera andra rätter för bra pris, bland annat gulashsoppa som man blev lite sugen på. Det roliga var att han satte verkligen en ära i att maten skulle bli bra, på en resturang som totalt var 12 kvadratmeter, inklusive köket. Vågar knappt skriva att dom hade Carpaccio på menyn, för då kommer väll morset boka en biljett ner bara för att stänga stället för att försäkra sig om att vi inte äter det.
Sedan gick vi vidare till Greken och åt det vanliga. Det roliga är att när dom kommer in med den flamberade osten så skriker hela personalen "OPA!!!" så högt dom kan, så Japanerna hoppar högt i stolarna. Nu till kvällens höjdpunkt, Kareoke.
Vi gick till en lokal Kareokebar, tog varsin öl, och vi kan väll börja med att sammanfatta att de lokala förmågorna som bestod av Boracays motsvarighet till A-laget inte riktigt nådde upp till nivån man är van vid med familjen 1. Dom sjöng dock heldre än bra, och jag och milfen satt och bläddrade i pärmen. Tydligen fanns "Bed of roses" där, men vi hittade den inte igen, därmed var jag diskad som sångare. Sötbert hittade däremot "in the Gettho", i ärlighetens namn trodde jag inte hon skulle våga framföra den inför den publik som var där. Det var alltså bara Filipiner, och det var bara unga killar, och bakgrundsfilmen till själva texten var halvnakna tjejjer som poserade vågat.
Hur som, Milfen gjorde succé, hon fick vinkningar från den lokala publiken, och det var verkligen vackert sjungit, speciellt gämfört med tidigare framtädanden (Inte för att förringa milfens framträdande). Vi ska självklart dit igen, men jag ska sjunga upp mig på "Carrie" och "Bed of roses" innan så man inte gör bort sig... eller rättare sagt, inte gör bort sig så mycket...
SKÅL!
Gick tillbaka till ett gäng gubbar som satt vid några bord i ett hål i väggen. Det visade sig vara tyskar som var på en "resturang". Resturangens ägare var en Tysk och en Fillipinska, dom hade tyska rätter. Detta kanske inte låter så roligt, men vi vart genast en i gänget, och snart skulle det lagas mat. Alla hade tydligen beställt Wienresnitchel, och vilken mat. Vi skulle ju äta hos greken, men vi fick smaka, helt gudomlig snitchel. Varje köttbit bankades med kötthammare, dubbelpanerades och kryddades enligt konstens alla regler. Förkokad potatis stektes och allt detta för en riktigt billig penning.
Dom hade flera andra rätter för bra pris, bland annat gulashsoppa som man blev lite sugen på. Det roliga var att han satte verkligen en ära i att maten skulle bli bra, på en resturang som totalt var 12 kvadratmeter, inklusive köket. Vågar knappt skriva att dom hade Carpaccio på menyn, för då kommer väll morset boka en biljett ner bara för att stänga stället för att försäkra sig om att vi inte äter det.
Sedan gick vi vidare till Greken och åt det vanliga. Det roliga är att när dom kommer in med den flamberade osten så skriker hela personalen "OPA!!!" så högt dom kan, så Japanerna hoppar högt i stolarna. Nu till kvällens höjdpunkt, Kareoke.
Vi gick till en lokal Kareokebar, tog varsin öl, och vi kan väll börja med att sammanfatta att de lokala förmågorna som bestod av Boracays motsvarighet till A-laget inte riktigt nådde upp till nivån man är van vid med familjen 1. Dom sjöng dock heldre än bra, och jag och milfen satt och bläddrade i pärmen. Tydligen fanns "Bed of roses" där, men vi hittade den inte igen, därmed var jag diskad som sångare. Sötbert hittade däremot "in the Gettho", i ärlighetens namn trodde jag inte hon skulle våga framföra den inför den publik som var där. Det var alltså bara Filipiner, och det var bara unga killar, och bakgrundsfilmen till själva texten var halvnakna tjejjer som poserade vågat.
Hur som, Milfen gjorde succé, hon fick vinkningar från den lokala publiken, och det var verkligen vackert sjungit, speciellt gämfört med tidigare framtädanden (Inte för att förringa milfens framträdande). Vi ska självklart dit igen, men jag ska sjunga upp mig på "Carrie" och "Bed of roses" innan så man inte gör bort sig... eller rättare sagt, inte gör bort sig så mycket...
SKÅL!
Fan!
4-3, man ska inte spela på dagtid har jag förstått. Vi drog iväg vid 10 i morse, åkte faktiskt moppe till Pukastranden. När vi kom fram började det regna lite... efter 1 minut så öppnade sig himlen för ett rejält åskväder. Spela roll, vi hoppade in på en resturang och tog en öl och käkade en riktigt god räksoppa som dessutom innehöll rikligt med görnsaker och ris.
På resturangen jobbar Jon-Jon, han har en båt, det är nog inte hans, men han kör den om man vill. Så imorgon ska vi åka iväg med honom om vädret är ok. Han kör oss runt ön, vi ska fiska lite och snorkla lite. Man tar med en kasse bira om man vill. 1500 ska han ha för kalaset, det är ungefär 220 svenska pesetas. Då får vi åka i en båt för 12 personer själva i 3-4 timmar, så det slår vi till på. Har man tur får man en speciell fisk på kroken, den filéar han och lägger en speciellt koreansk sås på och så äter man den rå tydligen.
Nu är det lite slappa på hotellet, dom var precis här med en ny TV till rummet, milfen var lite orolig att alla 1 miljon kanalerna skulle bytt plats, men dom var tydligen på samma platser som förut.
Ikväll bär det av in till stora staden igen, stor risk att det blir grekisk resturang igen. Har också bokat flygbiljetten till Manilla idag, hoppas det inte kommer någon tyfon. Sa också till i receptionen att vi stannar tiden fullt ut här på White house, kan verkligen rekomenderas. Vi har suttit och skrattat åt bilder på nätet på hotell som vi sett i verkligheten, bland annat Lazy dog, ser ut som Hilton på nätet, trevlig peronal, men... Jaja, detta om detta, White house är ett av de mest prisvärda hotell jag bott på under en semester.
SKÅL!
På resturangen jobbar Jon-Jon, han har en båt, det är nog inte hans, men han kör den om man vill. Så imorgon ska vi åka iväg med honom om vädret är ok. Han kör oss runt ön, vi ska fiska lite och snorkla lite. Man tar med en kasse bira om man vill. 1500 ska han ha för kalaset, det är ungefär 220 svenska pesetas. Då får vi åka i en båt för 12 personer själva i 3-4 timmar, så det slår vi till på. Har man tur får man en speciell fisk på kroken, den filéar han och lägger en speciellt koreansk sås på och så äter man den rå tydligen.
Nu är det lite slappa på hotellet, dom var precis här med en ny TV till rummet, milfen var lite orolig att alla 1 miljon kanalerna skulle bytt plats, men dom var tydligen på samma platser som förut.
Ikväll bär det av in till stora staden igen, stor risk att det blir grekisk resturang igen. Har också bokat flygbiljetten till Manilla idag, hoppas det inte kommer någon tyfon. Sa också till i receptionen att vi stannar tiden fullt ut här på White house, kan verkligen rekomenderas. Vi har suttit och skrattat åt bilder på nätet på hotell som vi sett i verkligheten, bland annat Lazy dog, ser ut som Hilton på nätet, trevlig peronal, men... Jaja, detta om detta, White house är ett av de mest prisvärda hotell jag bott på under en semester.
SKÅL!
tisdag 10 augusti 2010
Ställningen...
Nä, inge snuskigt, bara en liten avrapportering angående den pågående kampen. Vi slutade vid 15-15, så skulle ingen bli sur. Milfen tog stora kliv på slutet och hävdade att det var HON som skulle kallas "Dominiator".
Vi slutade som sagt vid 15-15, sedan startade vi på ny kula vid lunchen idag, milfen vann såklart och en jobbig stämmning infann sig, lite som när räven åt massa rönnbär och det blev surt i munnen. Nu provade vi igen, och alla rönnbär var bortglömda, allt surt borta, möjligen med undantag för ett glas riktigt gott rött vin som jag fick för ett riktigt bra pris på en affär, dit ska jag tillbaka.
Hur som helst, 2-1 till Cata nu, milfen sa att vi kunde fortsätta i morgon. Såg jag inte ett orange litet bär hänga ur mungipan...?
Vi slutade som sagt vid 15-15, sedan startade vi på ny kula vid lunchen idag, milfen vann såklart och en jobbig stämmning infann sig, lite som när räven åt massa rönnbär och det blev surt i munnen. Nu provade vi igen, och alla rönnbär var bortglömda, allt surt borta, möjligen med undantag för ett glas riktigt gott rött vin som jag fick för ett riktigt bra pris på en affär, dit ska jag tillbaka.
Hur som helst, 2-1 till Cata nu, milfen sa att vi kunde fortsätta i morgon. Såg jag inte ett orange litet bär hänga ur mungipan...?
Solbränna
Idag har gått i solbrännans tecken, strålande sol hela dagen. Läsning av böcker, och faktiskt inte ett enda parti back gammon. Vi åkte iväg till en mysig grekisk resturang och åt riktigt gott. Tzaziki, Fetaoströra med fefferoni och en flamberad ost-rätt bestående av mosarella och parmesan som man åt med bröd.
måndag 9 augusti 2010
Sol igen!
Idag vaknade vi återigen till en dag av sol. Av någon anledning så hade vattnet bestämt sig för det märkliga faktum att översvämma hela stranden. Det var vatten överallt, det fanns helt enkelt ingen strand, och följdaktligen inga solstolar.
Jag lade milfen i en hängmatta och satte mig i en skön plaststol och läste i det underbara solskenet. Vi badade lite, och så småningom drog sig vattnet tillbaka. Det blev en god lunch med någon Fillipinsk speciallitet, kött och kyckling i sås, gott.
Vi tog en tidig reträtt till rummets härliga AC, och preppade för en promenad. Hittade en ny marknad där man kunde köpa skaldjur levande för bra pris, ta med dem till valfri resturang och få dem tillagade. Vi valde bort det och gick mot vår grekiska resturang för att äta Tzatsiki. Tyvärr var det fullt, så vi gick till en japansk resturang och åt Sushi. Tog faktiskt en karaff Saké till det, vilket passar fantastiskt ihop med den salta Sushismaken.
Nu är vi hemma igen, det är märkligt vad mysigt det kan vara att bara ligga och slappa på ett hotellrum med sin soulmate, semester tror jag är ordet jag söker, total avslappning.
Jag lade milfen i en hängmatta och satte mig i en skön plaststol och läste i det underbara solskenet. Vi badade lite, och så småningom drog sig vattnet tillbaka. Det blev en god lunch med någon Fillipinsk speciallitet, kött och kyckling i sås, gott.
Vi tog en tidig reträtt till rummets härliga AC, och preppade för en promenad. Hittade en ny marknad där man kunde köpa skaldjur levande för bra pris, ta med dem till valfri resturang och få dem tillagade. Vi valde bort det och gick mot vår grekiska resturang för att äta Tzatsiki. Tyvärr var det fullt, så vi gick till en japansk resturang och åt Sushi. Tog faktiskt en karaff Saké till det, vilket passar fantastiskt ihop med den salta Sushismaken.
Nu är vi hemma igen, det är märkligt vad mysigt det kan vara att bara ligga och slappa på ett hotellrum med sin soulmate, semester tror jag är ordet jag söker, total avslappning.
söndag 8 augusti 2010
Långprommis
Idag vaknades det till solsken! Det blåste dock en del, och vårat kära hotell hade inte satt ut solstolarna på stranden. Vi hade läst om en mycket vacker och öde strand längst norrut på ön. I egenskap av mattematiskt geni räknade jag snabbt ut att eftersom Boracay är 7 km totalt, och vi bor på ungefär 2/3 av öns totala längd enligt kartan så kan det inte vara mer än en liten snabb prommis till stranden "Puka".
Jag och milfen började gå, vi gick förbi något som vi ska prova någon dag, nämligen att man kan hyra mad-max-bilar och köra runt i. Vi gick lite längre, hittade flera mad-max-firmor. Vi gick längre, och hittade några roliga backar, mest uppförbackar. Vi gick längre och hittade massa roliga hus, eller kanske hyddor är ett bättre ord, där det bodde fåglar, hundar, grisar och massa andra underliga djur. Helt plötsligt var vi ganska annorlunda, små barn passerade oss och sa "hello" och fnittrade hysteriskt när vi svarade.
Vi gick och gick, det blev inte en lite "prommis" det blev en riktig hajk. Vi gick dessutom fel en gång och var nära att hamna i turistfällan nummero uno; Bat cave. Överallt i alla guider står det att man INTE ska gå dit, det är livsfarligt och inget att se. Vi lyckades trots intensiva övertalningsförsök från det lokala guidefackförbundet undvika besöket där och lyckades till slut ta oss till Puka.
Puka är en mycket vacker strand, väldigt öde och väldigt ren. Det fanns de vanliga souvenirförsäljarna, här specialicerade på de snäckor man kan hitta här. Vill ni köpa snäckor, åk till Puka, här finns det gott om dem. Här fans även en riktigt bra resturang, billigt och riktigt god mat. Jag och milfen köpte nudlar med fläsk, räkor och grönsaker. Tog varsin öl till det, summa 30 kronor. För att citera milfen "Till och med morötterna är ju goda".
Nog med motion för idag, så vi tog en moppe-taxi hem. Lite bad och läste klart boken "En nästan vanlig man", har ni inte läst den, gör det, bästa boken jag läst på flera år, inte en lugn stund. Vi var både lite underliga i magen, tror inte det var lunchen, utan en något suspekt Mango daquire vi tog på eftermiddagen. Vi fiffade oss och promenerade ner till byn, ingen av oss var hungriga, utan kände oss lite konstiga i magen. Vi insåg dock att vi behövde lite mat, så vi åt en lite grekisk tunnbrörulle med ett glas vin, det är lyx med vin här. Vi gick till affären och bunkrade lite och åkte sedan hem och sitter här nu i sköna luftkonditionerade hotellrummet och ska kolla lite TV och bara slappa.
I morgon ska det enligt den något tvivelaktiga vädetjänsten bli sol, så då ska det bronsas hela dagen. Vi har dessutom sagt till hotellet att vi stannar här resten av tiden, det är verkligen ett superhotell. Bra pris, jättebra personal, rena fräscha rum och dom har en POOL!
Jag och milfen började gå, vi gick förbi något som vi ska prova någon dag, nämligen att man kan hyra mad-max-bilar och köra runt i. Vi gick lite längre, hittade flera mad-max-firmor. Vi gick längre, och hittade några roliga backar, mest uppförbackar. Vi gick längre och hittade massa roliga hus, eller kanske hyddor är ett bättre ord, där det bodde fåglar, hundar, grisar och massa andra underliga djur. Helt plötsligt var vi ganska annorlunda, små barn passerade oss och sa "hello" och fnittrade hysteriskt när vi svarade.
Vi gick och gick, det blev inte en lite "prommis" det blev en riktig hajk. Vi gick dessutom fel en gång och var nära att hamna i turistfällan nummero uno; Bat cave. Överallt i alla guider står det att man INTE ska gå dit, det är livsfarligt och inget att se. Vi lyckades trots intensiva övertalningsförsök från det lokala guidefackförbundet undvika besöket där och lyckades till slut ta oss till Puka.
Puka är en mycket vacker strand, väldigt öde och väldigt ren. Det fanns de vanliga souvenirförsäljarna, här specialicerade på de snäckor man kan hitta här. Vill ni köpa snäckor, åk till Puka, här finns det gott om dem. Här fans även en riktigt bra resturang, billigt och riktigt god mat. Jag och milfen köpte nudlar med fläsk, räkor och grönsaker. Tog varsin öl till det, summa 30 kronor. För att citera milfen "Till och med morötterna är ju goda".
Nog med motion för idag, så vi tog en moppe-taxi hem. Lite bad och läste klart boken "En nästan vanlig man", har ni inte läst den, gör det, bästa boken jag läst på flera år, inte en lugn stund. Vi var både lite underliga i magen, tror inte det var lunchen, utan en något suspekt Mango daquire vi tog på eftermiddagen. Vi fiffade oss och promenerade ner till byn, ingen av oss var hungriga, utan kände oss lite konstiga i magen. Vi insåg dock att vi behövde lite mat, så vi åt en lite grekisk tunnbrörulle med ett glas vin, det är lyx med vin här. Vi gick till affären och bunkrade lite och åkte sedan hem och sitter här nu i sköna luftkonditionerade hotellrummet och ska kolla lite TV och bara slappa.
I morgon ska det enligt den något tvivelaktiga vädetjänsten bli sol, så då ska det bronsas hela dagen. Vi har dessutom sagt till hotellet att vi stannar här resten av tiden, det är verkligen ett superhotell. Bra pris, jättebra personal, rena fräscha rum och dom har en POOL!
lördag 7 augusti 2010
Lördag
Jag och milfen var inne på byn idag. Precis när vi var påväg så började det regna. Vis av erfarenheter så bestämde vi oss för att vänta vid hotellet till regnet avtog och ta en drink. Mysigt, och efter drink begav vi oss längs stranden mot "stadskärnan" för att avnjuta en hummer.
Vi ser hela tiden ut mot havet, och ett kolsvart område av moln närmar sig med fast beslutsamhet och hög hastighet. Vi svänger upp mot bar och resturandistriktet och WHOM, himlen öppnar sig och vi rusar in på en bar för skydd och en Margaritha.
20 minuter senar tar vi en promenad och försöker hitta en mysig resturang. Vi försöker vara konsumentmedvetna och kollar priser och kvallité. Går slutligen tillbaka till den första. Vi får en flaska helt OK vitt vin, och delar på en hummer med lite olka såser till. Jag måste erkänna att jag ätit bättre, men med mitt underbara sällskap så blev måltiden till en fest!
Vi drog vidare till taxistationen och himlen öppnar sig igen. Shit va jobiga alla japaner är, det är som zombies som bara står och är i vägen, ÖVERALLT, herregud va trött man är på dem.
Vi köpte med en flaska rom hem och lite Cola. En flaska (70 cl) rom kostar (utan kosntiga överdrifter) 71 pesos. Det är alltså ungefär 11 kronor, och smakar ungefär som Ctp. Morgan.
Jaja, detta om detta, har en av de bästa böcker jag läst att somna till "En nästan vanlig man", har ni inte läst den - gör det. Full action från sida ett, och det blir bara mer.
Vi ser hela tiden ut mot havet, och ett kolsvart område av moln närmar sig med fast beslutsamhet och hög hastighet. Vi svänger upp mot bar och resturandistriktet och WHOM, himlen öppnar sig och vi rusar in på en bar för skydd och en Margaritha.
20 minuter senar tar vi en promenad och försöker hitta en mysig resturang. Vi försöker vara konsumentmedvetna och kollar priser och kvallité. Går slutligen tillbaka till den första. Vi får en flaska helt OK vitt vin, och delar på en hummer med lite olka såser till. Jag måste erkänna att jag ätit bättre, men med mitt underbara sällskap så blev måltiden till en fest!
Vi drog vidare till taxistationen och himlen öppnar sig igen. Shit va jobiga alla japaner är, det är som zombies som bara står och är i vägen, ÖVERALLT, herregud va trött man är på dem.
Vi köpte med en flaska rom hem och lite Cola. En flaska (70 cl) rom kostar (utan kosntiga överdrifter) 71 pesos. Det är alltså ungefär 11 kronor, och smakar ungefär som Ctp. Morgan.
Jaja, detta om detta, har en av de bästa böcker jag läst att somna till "En nästan vanlig man", har ni inte läst den - gör det. Full action från sida ett, och det blir bara mer.
Blåst
Det vart ingen tyfon, bara typ en tropisk storm. Barikaderna åkte som sagt upp i går, och dom flyttade bort alla solstolar till den bakre baren på hotellet. Milfen och jag trotsade blåsten och tog en promenad på stranden. Vi hittade en korkad underlig näbb-ål-fisk som blivit uppsköljd på stranden i vågorna. Jag ville hjälpa den och kasta i den, men milfen sa att den förmodligen var jättegiftig, alternativt skulle bita huvet av mig så den fick ligga där.
Nu ska vi alledes strax gå in till "stan" igen i alla fall, och ikväll ska det förhoppningsvis bli en riktigt fin och romantisk lördagsmiddag.
Just det, jag badade lite i vågorna också, det var lite strömt kan man lungt säga. Det fattade däremot inte Japanerna som var där, men det finns ju ganska många, så det var nog ingen som la märke till om någon slurkades ut.
Nu ska vi alledes strax gå in till "stan" igen i alla fall, och ikväll ska det förhoppningsvis bli en riktigt fin och romantisk lördagsmiddag.
Just det, jag badade lite i vågorna också, det var lite strömt kan man lungt säga. Det fattade däremot inte Japanerna som var där, men det finns ju ganska många, så det var nog ingen som la märke till om någon slurkades ut.
fredag 6 augusti 2010
Oväder kommer
Nu har dom satt upp dubbla tyfonbarriärer utanför hotellet, så tydligen ska det kunna blåsa mer. Jag och milfen tog en prommis ner "till byn" för några timmar sedan. Vi skulle äta grillad hummer. När vi hittade en resturang som låg fint till kom ytterligare ett "liten skur". Det roliga var att resturangen var anpassad för "en skur", men det bara forsade in vatten så vi fick springa in i skydd.
Middagen förvandlades till en väldigt god pastarätt istället, får bli hummer i morgon, eller övermorgon, för som sagti morgon så ska ärke-tyfonen komma, ska bli spännande.
Middagen förvandlades till en väldigt god pastarätt istället, får bli hummer i morgon, eller övermorgon, för som sagti morgon så ska ärke-tyfonen komma, ska bli spännande.
Dagen i text...
Nej, jag har inte hittat någon kabel till kameran ännu, så inga bilder.
I morse vaknade jag av att milfen resolut satte på TVn vid 8:30, för då kunde inte hon sova längre. Tittar ut och ser att solen skiner! Fantastiskt, snabbt ner på stranden och ser då att alla moders oväder närmar sig utifrån havs... snabbt...
Så, lite sol, tokregnstorm, sedan sol i flera timmar. Hyggliga vågor, och så invigde vi poolen på hotellet. Man har fått bra med färg idag. Sedan kom lunchen, lyxade lite idag, och när vi ska resa oss och betala har Belsebub skickat förra ovädrets fader. Jag var inte avundsjuk på de som var ute med segelbåt.
Nu har vi gett upp med solandet för idag, även om ovädret är borta, känns i huden att man fått tillräckligt med sol. Det roliga är att det sägs att på söndag (hur fan man nu kan förutspå väder här när det växlar på 10 minuter) så ska det bli en "riktig" storm. Undrar just om det kan blåsa mer än det gjorde idag efter lunchen...
I morse vaknade jag av att milfen resolut satte på TVn vid 8:30, för då kunde inte hon sova längre. Tittar ut och ser att solen skiner! Fantastiskt, snabbt ner på stranden och ser då att alla moders oväder närmar sig utifrån havs... snabbt...
Så, lite sol, tokregnstorm, sedan sol i flera timmar. Hyggliga vågor, och så invigde vi poolen på hotellet. Man har fått bra med färg idag. Sedan kom lunchen, lyxade lite idag, och när vi ska resa oss och betala har Belsebub skickat förra ovädrets fader. Jag var inte avundsjuk på de som var ute med segelbåt.
Nu har vi gett upp med solandet för idag, även om ovädret är borta, känns i huden att man fått tillräckligt med sol. Det roliga är att det sägs att på söndag (hur fan man nu kan förutspå väder här när det växlar på 10 minuter) så ska det bli en "riktig" storm. Undrar just om det kan blåsa mer än det gjorde idag efter lunchen...
onsdag 4 augusti 2010
Paradise Hotel
Hej kära läsare av denna blogg. Jag vill att ni ska möta "Josse", hon ska vara med i Paradise Hotel i år. Josse har meddelat att hon har lagt ner 50.000 på varje tutte, totalt 200.000 alltså(?)
Josse har svårt att skilja på höger och vänster och tänker ställa upp i mästerskapet att suga golfboll genom en frusen trädgårdsslang.
Jag har själv inte haft glädjen att träffa Josse, men kan som sagt via kontakter meddela ovan fakta. Nu tycker jag vi unisont ställer oss bakom hennes medverkande i knullprogrammet numero uno. Jag sätter en 10:a på att hon är den första tjejjen som hamnar i säng med särade ben, någon som sätter emot? Jag ger höga odds på motbud.
Josse har svårt att skilja på höger och vänster och tänker ställa upp i mästerskapet att suga golfboll genom en frusen trädgårdsslang.
Jag har själv inte haft glädjen att träffa Josse, men kan som sagt via kontakter meddela ovan fakta. Nu tycker jag vi unisont ställer oss bakom hennes medverkande i knullprogrammet numero uno. Jag sätter en 10:a på att hon är den första tjejjen som hamnar i säng med särade ben, någon som sätter emot? Jag ger höga odds på motbud.
Back gamon
Milfjäveln har spottat upp sig lite idag, står 12-7 nu, skitspel. Tyvärr är hon fortfarande förkyld, men vi har legat i hängmatta och läst och sippat lite drinkar hela dagen. Åt en väldigt god tonfisk till lunch, med chili och annat gott.
Jag tog en promenad och shoppade lite, en ny rakhyvel som faktiskt inte var designad för att skära av halspulsådern med, så nu är man len som en babystjärt i ansiktet efter att milfen rakat mig (i ansiktet alltså).
Snart bär det av på en promenad på stranden för lite romantisk middag.
Jag tog en promenad och shoppade lite, en ny rakhyvel som faktiskt inte var designad för att skära av halspulsådern med, så nu är man len som en babystjärt i ansiktet efter att milfen rakat mig (i ansiktet alltså).
Snart bär det av på en promenad på stranden för lite romantisk middag.
tisdag 3 augusti 2010
White house
Ja jävlar, nytt rekord i hoteltransfer. Vi försov oss lite, hade inte ens satt klockan eftersom milfen hittils vaknat runt 8 varje morgon. Nu vaknade vi 10:40 och skulle vara utcheckade 11:30. 11:30 var allt klart, gå några meter och sätta sig i en moppetaxi till nya hotellet.
Fantastiskt ställe vi har kommit till, dom har happy hour 7-7, så vi har suttit och tagit ett gäng frozen margaritas nu till lunchen. Dom har även en väldigt speciell ölkyl vilket gör att man får biran när den är exakt 0 grader.
Vi tog ett snabbt bad efter lunchen, som förövrigt inkluderade några partier Back gammon, ställningen nu är 11-5, till Catas fördel såklart.
Som sagt, hotellet White House vid Pir 1 på Baracay whitebeach har allt som man kan önska. Kan varmt rekomenderas.
Fantastiskt ställe vi har kommit till, dom har happy hour 7-7, så vi har suttit och tagit ett gäng frozen margaritas nu till lunchen. Dom har även en väldigt speciell ölkyl vilket gör att man får biran när den är exakt 0 grader.
Vi tog ett snabbt bad efter lunchen, som förövrigt inkluderade några partier Back gammon, ställningen nu är 11-5, till Catas fördel såklart.
Som sagt, hotellet White House vid Pir 1 på Baracay whitebeach har allt som man kan önska. Kan varmt rekomenderas.
måndag 2 augusti 2010
Filipinska ostbågar
Vi var faktiskt ut idag och åt middag, trots milfens baskelusk. Det vart en väldigt god soppa med det mesta från tallriksmodellen och vitlöksbröd till. Milfen var orolig för att jag skulle bli hungrig senare så vi investerade i lite snacks.
Snacksen precis prövade, jag har ingen kamera för då skulle jag visa på ett kort där hela påsen utom två av dessa ringar ligger i papperskorgen. Det smakade som en munk som man doppat i ost, en sådan där söt äcklig jävla munk som man sedan ostat lite... vem fan har släppt igenom den här smaken genom kvallitetskontrollen??
Ok, det åskar lite nu här också morset.... och strömmen går titt som tätt... tyfonen är runt hörnet...
Snacksen precis prövade, jag har ingen kamera för då skulle jag visa på ett kort där hela påsen utom två av dessa ringar ligger i papperskorgen. Det smakade som en munk som man doppat i ost, en sådan där söt äcklig jävla munk som man sedan ostat lite... vem fan har släppt igenom den här smaken genom kvallitetskontrollen??
Ok, det åskar lite nu här också morset.... och strömmen går titt som tätt... tyfonen är runt hörnet...
Idag
Det blev inte mindre soligt av att man gjorde sig lustig över regnsäsongen som dommedagsprofeten i väsby pratat om, vilket borde inneburit regn dygnet runt i tre veckor här.
Det har varit steksol hela dagen, vilket känns lite i ansiktet här eftersom milfen och jag skulle ta "en liten prommis" och kolla nytt hotell till i morgon. Det blev en tvåtimmars runt om på ön innan vi hittade vårat pradadis. Det var väl värda kallorier som gick, och vi tog faktiskt taxi tillbaka. Vi kommer bo på White house på Boracay om någon skulle vara sugna på att Googla.
Promenaden inkluderade förresten ett besök hos en kompis föredetta pojkväns kusin som faktiskt bor här och pekade oss i rätt riktning vad gjälde hotelljakten.
Kan tipsa om att även om MITT på stranden kan verka skoj så längtar man snabbt till lugnare areor. Det är ballt, förmodligen speciellt om man är yngre, men jag längtar verkligen till stranden vi ska bo på i morgon. Knappt något folk, billigare priser, slippa säga "No, thank you" 100 gånger i timmen till en solglasögonförsäljare...
Har faktiskt unnat oss en flaska rödvin ikväll, underbara milfen vet hur mycket jag uppskattar det så jag har fått den för mig själv, hon är go hon! Tyvärr har hon fått någon baskelusk, men tapper är hon och kämpar på. Nu blir det en tidig kväll med lite TV, kanske ett avsnitt till av solsidan...
Just det, Morset, det blir tyfon här i morgon, det känner jag på mig!!!
Det har varit steksol hela dagen, vilket känns lite i ansiktet här eftersom milfen och jag skulle ta "en liten prommis" och kolla nytt hotell till i morgon. Det blev en tvåtimmars runt om på ön innan vi hittade vårat pradadis. Det var väl värda kallorier som gick, och vi tog faktiskt taxi tillbaka. Vi kommer bo på White house på Boracay om någon skulle vara sugna på att Googla.
Promenaden inkluderade förresten ett besök hos en kompis föredetta pojkväns kusin som faktiskt bor här och pekade oss i rätt riktning vad gjälde hotelljakten.
Kan tipsa om att även om MITT på stranden kan verka skoj så längtar man snabbt till lugnare areor. Det är ballt, förmodligen speciellt om man är yngre, men jag längtar verkligen till stranden vi ska bo på i morgon. Knappt något folk, billigare priser, slippa säga "No, thank you" 100 gånger i timmen till en solglasögonförsäljare...
Har faktiskt unnat oss en flaska rödvin ikväll, underbara milfen vet hur mycket jag uppskattar det så jag har fått den för mig själv, hon är go hon! Tyvärr har hon fått någon baskelusk, men tapper är hon och kämpar på. Nu blir det en tidig kväll med lite TV, kanske ett avsnitt till av solsidan...
Just det, Morset, det blir tyfon här i morgon, det känner jag på mig!!!
söndag 1 augusti 2010
Filipinerna
Vad har hänt här då på sista tiden? Vi radar upp det lite snabbt... Cata har inte Word installerat på denna dator, och med tanke på min akuta analfebetism så kan det smyga sig in vissa stavfel, men det skiter jag i.
Vi började semstern med trevligt samkväm med Familjen ett. Vi åkte kommunalt till Eckerö på Åland, vilket var ett äventyr. Naturligtvis hade Gahn och Ankan skojjat till det och mötte oss med färjan. Vi seglade från Åland i styf fuling på runt 12 m/s. Sedan var vi runt lite och slutade i Norrtälje. Sedan var vi hemma några dagar och vår kära Kattvakt tar nu han om dum, dummare och dummast.
Helt plötsligt befinner sig mig och milfen på Arlanda, och nu sitter jag i en Bungalow på Boracay i Filipinerna. Sjukt läckert här, och en mijon grader. Den som säger att det regnar här på lågsäsongen ljuger (detta lär jag få äta upp i morgon). Tyvärr har jag glömt de rätta kablarna, så kan just nu inte ladda upp några foton.
Har ni inte varit här? Åk hit, det är en ball resa som jag räan återkommer till mer i detalj. Nu ska vi springa iväg och kolla F1 på en bra vi hittade igår...
Vi började semstern med trevligt samkväm med Familjen ett. Vi åkte kommunalt till Eckerö på Åland, vilket var ett äventyr. Naturligtvis hade Gahn och Ankan skojjat till det och mötte oss med färjan. Vi seglade från Åland i styf fuling på runt 12 m/s. Sedan var vi runt lite och slutade i Norrtälje. Sedan var vi hemma några dagar och vår kära Kattvakt tar nu han om dum, dummare och dummast.
Helt plötsligt befinner sig mig och milfen på Arlanda, och nu sitter jag i en Bungalow på Boracay i Filipinerna. Sjukt läckert här, och en mijon grader. Den som säger att det regnar här på lågsäsongen ljuger (detta lär jag få äta upp i morgon). Tyvärr har jag glömt de rätta kablarna, så kan just nu inte ladda upp några foton.
Har ni inte varit här? Åk hit, det är en ball resa som jag räan återkommer till mer i detalj. Nu ska vi springa iväg och kolla F1 på en bra vi hittade igår...
onsdag 28 juli 2010
tisdag 20 juli 2010
Universrums fulaste unge
När vanskapta djur föds så "tar man bort" dem. På bilden kan ni se världens genom tiderna fulaste unge. När denna diaboliska styggelse föddes grät änglarna, 2 änglar tog till och med livet av sig då de inte ville leva med vetskapen att Gud kunde vara så grym mot mänskligheten och skapa en sådan vidrig tingest.
Detta monster har dessutom förstört lunchen för 30 personer genom att ljudligt grina sig igenom ätandet av en banan. Hela min kropp skriker av längtan till självdestruktion i vetskapen om att jag är av samma ras som denna rödhåriga bredkäftade tingest. Detta hån mot allt som är mänskligt. Jag mår dåligt av vetskapen om den hemska natt för ungefär 2 år sedan då två personer som inte insett att deras gener INTE skulle föras vidare utbytte kroppsvätskor, allt medans Satan satt i underjorden och gned sina händer, leendes i vetskapen av vad detta demoniska möte skulle utmynna i. Inledningen av Armageddon!!!!
Detta monster har dessutom förstört lunchen för 30 personer genom att ljudligt grina sig igenom ätandet av en banan. Hela min kropp skriker av längtan till självdestruktion i vetskapen om att jag är av samma ras som denna rödhåriga bredkäftade tingest. Detta hån mot allt som är mänskligt. Jag mår dåligt av vetskapen om den hemska natt för ungefär 2 år sedan då två personer som inte insett att deras gener INTE skulle föras vidare utbytte kroppsvätskor, allt medans Satan satt i underjorden och gned sina händer, leendes i vetskapen av vad detta demoniska möte skulle utmynna i. Inledningen av Armageddon!!!!
fredag 9 juli 2010
I morgon
I morgon kommer facit, då ska farbror Cata redogöra för hur man ska rösta. Det blir lite granna som DN's röst-guide, men kanske lite mer vinklat. Jag skulle redan nu kunna ge lite hints, men jag vill inte förstöra den olidliga spänningen.
Jag kan redan nu berätta att det kommer bli extremt subjektivt, elakt och vinklat, och jag ska till och med slänga in lite religösa dängor.
Det blir alltså en liten följetong, där vi går igenom partierna ett och ett och helt förutsättningsfullt och subjektivt berättar varför ni inte ska rösta på förlorarna.
Puss å kram!
Jag kan redan nu berätta att det kommer bli extremt subjektivt, elakt och vinklat, och jag ska till och med slänga in lite religösa dängor.
Det blir alltså en liten följetong, där vi går igenom partierna ett och ett och helt förutsättningsfullt och subjektivt berättar varför ni inte ska rösta på förlorarna.
Puss å kram!
tisdag 29 juni 2010
En Bajs au lait tack...
Jag har en nära vän, han och en kompis har en liten lek tillsammans. Det hela började med den berömda ”overheadbjasen” som finns dokumenterad med bild lite längre ner. Den här leken har på senare tid eskalerat lite, det har nästan blivit lite gränsandes till äckligt. Det har bajsats i handfat och andra ställen som nog inte kan klassas som helt normala ställen att bajsa på.
Här kommer några citat från en MSN-konversation rörande ämnet idag om de senaste händelserna…
- ”ja duschade... han skulle duscha efter så jag tryckte upp röven på duschväggen... o bajsade en sån feeet blaffa som fastnade på väggen ”
- ”tänkte bajsa i hans rolleblades men de skulle va lite jobbigt att fp bort”
Jag kunde inte hjälpa och ville komma med ett litet tips som jag läste om i Rocky…
- ”Köp hem en god chokladglass.... ät upp lite granna.... bajsa och täck över med glass....”
Vi diskuterade även aftershave, tandkrämstuber, duschmunstycken, bajsa och rulla in toapappret i rullen igen, men det hela slutade så här…
- ”ja sket en halvlös ljusbrun laddning med en del matrester i... i hans favorit stora kaffemugg... och hällde på lite vispgrädde.. o in me den i kylen”
Jag tyckte det var fyndigt, spännande och lite nyskapande! Jag rekomenderar starkt min vän att söka in på konstfack nästa år, det här är konst när det är som bäst!
Här kommer några citat från en MSN-konversation rörande ämnet idag om de senaste händelserna…
- ”ja duschade... han skulle duscha efter så jag tryckte upp röven på duschväggen... o bajsade en sån feeet blaffa som fastnade på väggen ”
- ”tänkte bajsa i hans rolleblades men de skulle va lite jobbigt att fp bort”
Jag kunde inte hjälpa och ville komma med ett litet tips som jag läste om i Rocky…
- ”Köp hem en god chokladglass.... ät upp lite granna.... bajsa och täck över med glass....”
Vi diskuterade även aftershave, tandkrämstuber, duschmunstycken, bajsa och rulla in toapappret i rullen igen, men det hela slutade så här…
- ”ja sket en halvlös ljusbrun laddning med en del matrester i... i hans favorit stora kaffemugg... och hällde på lite vispgrädde.. o in me den i kylen”
Jag tyckte det var fyndigt, spännande och lite nyskapande! Jag rekomenderar starkt min vän att söka in på konstfack nästa år, det här är konst när det är som bäst!
torsdag 24 juni 2010
ICA
Vilken tur! Vet ni vad det ASET har gjort? Helt sjukt, tack för att vi har våra aktivister där ute! Vilket JÄVLA ÄCKEL! Jag mår dåligt för alla kvinnor där ute! Herre gud, något måste ske radikalt för att förändra vår sjuka syn på samhället!!!!!
fredag 18 juni 2010
tisdag 15 juni 2010
Jag hade en gång en båt...
Nu är det många som ska få sig en omgång av sleven ska ni veta. Vi börjar med att konstatera att vår båt är såld. Vad gör man då? Jo ser ni, man säger upp försäkringen, och lite tur hade man för båten såldes dagen innan förfallodagen gick ut på den. Så jag ringer så klart till IF... och säger upp min försäkring. ”Det är inga problem, det fixar vi!”
Nu till mitt stora misstag, jag glömde ta bort godkännandet på e-fakturan så den betalades. Detta måste vara första gången i IF’s historia detta skedde, ”någon sa upp en försäkring men betalade ändå in fakturan”. Jag kan se framför mig hela personalen på IF sittandes i en byggnad liknande Kennedy Space center där de skjuter upp rymdfärjor. Helt plötsligt drar gigantiska röda saftblandare igång samtidigt som sirenerna ljuder för att påkalla domedagens annalkande. ”Huston, we have a problem, someone who calls himself Cata have just deposited some money for an insurance he no longer have, alert the president and place the national guard on full alert!”
När jag ser att pengarna dragits från mitt konto så ringer jag naturligtvis till IF, för jag vet vad som annars händer, man får en utbetalningsavi som kostar en miljon kronor att lösa in. Men det är inga problem här inte, de har mitt kontonummer, så om bara två veckor så kommer pengarna vara återförda på kontot, inga problem inte, nennemhnsan, sånt här hanterar vi varje dag ser du.
Efter två veckor ringer jag igen… Men oj, har du inte fått pengarna här, vi har ju ditt konto och allt, men vänta någon vecka till bara så kommer de säkert. VADÅ KOMMER SÄKERT?? Ni har väll för fan ett datasystem och titta i och se var pengarna är? Eller har Britta skrivit en lapp som hon lagt i ett kuvert tillsammans med pengarna och bett Kurt gå till banken som för övrigt ligger i innersta Burkina Faso?
Igår ringde jag IF igen, men den jag fick prata med kunde inte svara på mina spörsmål utan var tvungen att koppla in sin chef i egenskap av expert. Tyvärr var inte chefen på plats, men hon skulle återkomma inom 30 minuter. Det var igår, på IF går tiden i ett annat tempo och 30 minuter kan vara en mycket lång tid.
När jag tittade i brevlådan efter det samtalet så kan bara konstatera att det som inte fick hända hade hänt, en utbetalningsavi från Nordea. Förutom att jag blir blåst på 50 kronor för att hämta ut den så är det ett JÄVLA MECK! Nu såg jag till min glädje att man numera kan lösa in dessa på bland annat Hemköp, vilket ju faktiskt är inom gångavstånd. När jag kommer dit och stått en liten stund i kö så visar det sig att de löser in avier på max 2000 kronor.
Idag på lunchen satte jag mig i min bil och körde till ”närmaste” Nordeakontor. Hela utflykten tog närmare en timme, varav den större delen sittandes och vänta på kontoret, allt medan personalen till synes tittade på roliga youtube-klipp. Nu har jag äntligen fått mina pengar, och jag ska ALDRIG mer sätta min fot på ett Nordeakontor! Jag överväger också starkt att flytta alla mina försäkringar, för jag fasar för vad som kommer hända om jag någonsin verkligen råkar ut för en skada om det är så här komplicerat att skicka över några tusenlappar till ett bankkonto.
Nu till mitt stora misstag, jag glömde ta bort godkännandet på e-fakturan så den betalades. Detta måste vara första gången i IF’s historia detta skedde, ”någon sa upp en försäkring men betalade ändå in fakturan”. Jag kan se framför mig hela personalen på IF sittandes i en byggnad liknande Kennedy Space center där de skjuter upp rymdfärjor. Helt plötsligt drar gigantiska röda saftblandare igång samtidigt som sirenerna ljuder för att påkalla domedagens annalkande. ”Huston, we have a problem, someone who calls himself Cata have just deposited some money for an insurance he no longer have, alert the president and place the national guard on full alert!”
När jag ser att pengarna dragits från mitt konto så ringer jag naturligtvis till IF, för jag vet vad som annars händer, man får en utbetalningsavi som kostar en miljon kronor att lösa in. Men det är inga problem här inte, de har mitt kontonummer, så om bara två veckor så kommer pengarna vara återförda på kontot, inga problem inte, nennemhnsan, sånt här hanterar vi varje dag ser du.
Efter två veckor ringer jag igen… Men oj, har du inte fått pengarna här, vi har ju ditt konto och allt, men vänta någon vecka till bara så kommer de säkert. VADÅ KOMMER SÄKERT?? Ni har väll för fan ett datasystem och titta i och se var pengarna är? Eller har Britta skrivit en lapp som hon lagt i ett kuvert tillsammans med pengarna och bett Kurt gå till banken som för övrigt ligger i innersta Burkina Faso?
Igår ringde jag IF igen, men den jag fick prata med kunde inte svara på mina spörsmål utan var tvungen att koppla in sin chef i egenskap av expert. Tyvärr var inte chefen på plats, men hon skulle återkomma inom 30 minuter. Det var igår, på IF går tiden i ett annat tempo och 30 minuter kan vara en mycket lång tid.
När jag tittade i brevlådan efter det samtalet så kan bara konstatera att det som inte fick hända hade hänt, en utbetalningsavi från Nordea. Förutom att jag blir blåst på 50 kronor för att hämta ut den så är det ett JÄVLA MECK! Nu såg jag till min glädje att man numera kan lösa in dessa på bland annat Hemköp, vilket ju faktiskt är inom gångavstånd. När jag kommer dit och stått en liten stund i kö så visar det sig att de löser in avier på max 2000 kronor.
Idag på lunchen satte jag mig i min bil och körde till ”närmaste” Nordeakontor. Hela utflykten tog närmare en timme, varav den större delen sittandes och vänta på kontoret, allt medan personalen till synes tittade på roliga youtube-klipp. Nu har jag äntligen fått mina pengar, och jag ska ALDRIG mer sätta min fot på ett Nordeakontor! Jag överväger också starkt att flytta alla mina försäkringar, för jag fasar för vad som kommer hända om jag någonsin verkligen råkar ut för en skada om det är så här komplicerat att skicka över några tusenlappar till ett bankkonto.
måndag 14 juni 2010
SEXHUNDRA SPÄNN!
För många år sedan fick jag och milfen en salt och pepparkvarn av vår dåvarande arbetsgivare. Estetiskt finns det inte mycket att klaga på, lite snyggt designade i genomskinlig plast. Däremot har jag föraktat den rent funktionella aspekten av framförallt pepparkvarnen. Jag hatar den där kvarnen av hela mitt hjärta, jag hatar företaget som gjort den, jag hatar personen som monterade skiten! Varför? För den gör inte de den ska, nämligen mal peppar. Den försöker inte ens, hela dess existens är ett HÅN mot hela mänskligheten!
Så, med spenderbyxorna på skulle det i helgen göras slag i saken, en NY pepparkvarn skulle inhandlas och den gamla skulle sedermera ritualbrännas på baksidan. Jag och milfen åker till Forum Nacka och styr kosan mot butiken Servera för en orgie i pepparkvarnshandlande. Jag hade redan innan gjort mig och visakortet beredd på att det nog kunde bli lite dyrt, men bestämt mig för att det är en viktig och långsiktig investering med en bra pepparkvarn.
Väl framme vid pepparkvarnsavdelningen tar jag upp en slumpmässigt vald produkt, mer för att känna lite och tittar sedan på prislappen. SEXHUNDRA KRONOR, för en pepparkvarn av medelkvalité! Vi hade precis innan varit och köpt en DVD-spelare i födelsedagspresent åt en vän, den kostade 399 kronor. Hur i helvete kan lite trä och metall kosta mer än en DVD-spelare? Vilket av de två verkar mest komplicerat att designa och sätta ihop?
Så, med spenderbyxorna på skulle det i helgen göras slag i saken, en NY pepparkvarn skulle inhandlas och den gamla skulle sedermera ritualbrännas på baksidan. Jag och milfen åker till Forum Nacka och styr kosan mot butiken Servera för en orgie i pepparkvarnshandlande. Jag hade redan innan gjort mig och visakortet beredd på att det nog kunde bli lite dyrt, men bestämt mig för att det är en viktig och långsiktig investering med en bra pepparkvarn.
Väl framme vid pepparkvarnsavdelningen tar jag upp en slumpmässigt vald produkt, mer för att känna lite och tittar sedan på prislappen. SEXHUNDRA KRONOR, för en pepparkvarn av medelkvalité! Vi hade precis innan varit och köpt en DVD-spelare i födelsedagspresent åt en vän, den kostade 399 kronor. Hur i helvete kan lite trä och metall kosta mer än en DVD-spelare? Vilket av de två verkar mest komplicerat att designa och sätta ihop?
Uredning
Israel ska tydligen själva utreda huruvida deras attack på då där båtarna var bra eller dålig. Jag tycker vi ska låta Thomas Quick utreda om han bör anses vara skyldig eller inte också, rätt ska vara rätt!
lördag 12 juni 2010
Min fru är sjuk i huvet....
Här har man varit borta några dagar, man kommer hem och tror att allt ska vara i sin ordning, att milfen bara är normalt knäpp. Man ställer ner väskan, pussas och kramas lite och sen går man in på toaletten och vad får man se?

Man vänder sig snabbt om och öppnar lådan där Bajshasse bor/bodde, och vad så man se? Frun har FRÅNGÅTT TURORDNINGSREGLERNA!!! Bajshasse R.I.P.

Man vänder sig snabbt om och öppnar lådan där Bajshasse bor/bodde, och vad så man se? Frun har FRÅNGÅTT TURORDNINGSREGLERNA!!! Bajshasse R.I.P.
fredag 11 juni 2010
Mat...
Jag sitter på loungen på Heathrow. Det finns gott och äta och dricka här, men det är en sak som stör lite. Det gör det hela lite obehagligt. Det sitter en frabror snett emot mig, han har ätit sedan han kom. Han har suttit här och konstant glufsat i över en timme, med korta pauser för att fylla på tallriken. Han har inte varit på toa, och mig veterligen har han inte bajsat på sig heller.
Nu ska han gå och hämta mer Thai Curry, tänk om han sprängs snart?
Nu ska han gå och hämta mer Thai Curry, tänk om han sprängs snart?
onsdag 9 juni 2010
Det vore kul...
Enligt bloggportalen så har jag ungefär 100 OLIKA besökare här varje vecka. Jag känner inte ens 100 personer, men jag vet väll vilka ungefär vilka 10 av er är, resten är för mig ett mysterium. Vilka är ni? Kan ni inte kommentera lite och berätta om er själva och varför NI slösar med ER tid på att läsa det här dravlet?
söndag 6 juni 2010
Bajshasses helg i bilder
Nu ser ni, nu är det dags, EN före mig i kön till bajsfesternas bajsfest. med lite tur blir det herrn i husets måndagsbajs som blir min, och jag råkar ha hört att det blir thaimait ikväll, det betyder chili och löst härligt kladdebajs som vi säger i branchen. Han har dessutom redan varit och handlat två gånger idag, nu jävlar ÄR - DET - TAMMEFAN - DAGS!

HELVETE, HAN GLÖMDE ÄGGEN!!!!

HELVETE, HAN GLÖMDE ÄGGEN!!!!
lördag 5 juni 2010
Piraterna har flyttat från Somalia
Nu är ju inte jag den som är den, eller egentligen så ÄR jag ju den som är den. Jag är ju inte Hamas största fan, jag tycker de är lite extrema, och till och med ibland dumma. Men, vet ni vad Israel ha lyckats med de senaste dagarna, jo serni, att få mig att verkligen tycka att killarna och tjejerna i Gaza har rätt.
Jag tycker att Israelera är ena riktiga as, riktiga fetpuckon som gör det dem har gjort. PR-killen i Tell Aviv borde kanske fundera på nytt jobb? Dumt att köra samma trix som piraterna i Somalia när TV är där kanske?
Det här är ingen politikerblogg, men är jag ensam om att ha skiftat lite i åsikt angående palestinafrågan på bara ett par dagar?
Jag tycker att Israelera är ena riktiga as, riktiga fetpuckon som gör det dem har gjort. PR-killen i Tell Aviv borde kanske fundera på nytt jobb? Dumt att köra samma trix som piraterna i Somalia när TV är där kanske?
Det här är ingen politikerblogg, men är jag ensam om att ha skiftat lite i åsikt angående palestinafrågan på bara ett par dagar?
söndag 30 maj 2010
Förbannad
fredag 28 maj 2010
Skit i den där overheadapparaten!
Jag läste en gång en Rockystripp om en kille som hade bajsat i någons chokladglass. Det var roligt, jag skrattade massor och tänkte att den klintbergaren var rolig. Nu är det så att jag har en kompis, kompisen är snäll men helt sjuk i huvudet. Tyvärr verkar huvudsjukan vara ärftlig. Det är så att personen i fråga har en systerson som jobbar som flyttgubbe i ett av våra kära grannländer.
Nu till historien, dom ska flytta åt en kund och han blir JÄVLIGT bajsnödig och underrättar sin chef om de uppkomna problemet i form av skitnödigheten. Chefen svarar, förhoppningsvis mest på skämt, ”Skit i overheadapparaten dårå”.
Det är två roliga, eller tragiska, perspektiv på den här historien. Det ena är att den är sann. Det andra är att någon kommer vara jävligt deppig när denne packar upp sin overheadapparat efter flytten.
Edit: Det är 3 tragiska perspektiv, eller kanske 4 till och med. Han tog ett kort, och skickade dessutom kortet vidare... det blir 4.
Nu till historien, dom ska flytta åt en kund och han blir JÄVLIGT bajsnödig och underrättar sin chef om de uppkomna problemet i form av skitnödigheten. Chefen svarar, förhoppningsvis mest på skämt, ”Skit i overheadapparaten dårå”.
Det är två roliga, eller tragiska, perspektiv på den här historien. Det ena är att den är sann. Det andra är att någon kommer vara jävligt deppig när denne packar upp sin overheadapparat efter flytten.
Edit: Det är 3 tragiska perspektiv, eller kanske 4 till och med. Han tog ett kort, och skickade dessutom kortet vidare... det blir 4.
tisdag 25 maj 2010
Spöken!
Spöken, finns dom? Enligt en ny vetenskaplig undersökning har Aftonbladet en gång till bevisat att svenska folket nästan sällar sig till Amerikanerna vad gäller dumhet. Jag HOPPAS att detta är en bugg i aftonbladets omröstningsmodul, annars är jag verkligen rädd för hur det står till hos de dryga 3000 personerna som svarade på denna undersökning.
Glömde ni lägga ungarna så dom har varit uppe och ninja-svarat på detta? Det kan vara ett tips att bara förklara att det inte finns några spöken, snarare än att dra dit en exorcist som ska ta bort elake Janne som bor under sängen och äter barn till frukost.
Glömde ni lägga ungarna så dom har varit uppe och ninja-svarat på detta? Det kan vara ett tips att bara förklara att det inte finns några spöken, snarare än att dra dit en exorcist som ska ta bort elake Janne som bor under sängen och äter barn till frukost.
söndag 23 maj 2010
BajsHasse
Hej!
Jag heter Hans, mina vänner brukar kalla mig Hasse – eller BajsHasse om vi känner varandra riktigt väl. Jag har ett KALL, det finns en MENING med min existens, jag ska nämligen torka BAJS! Ibland lite kiss också, men det är mer som en hobby. Hela mitt liv har jag tränat, löst eller hårt, mycket eller lite – spelar ingen roll, när vi snackar BAJS är det jag som är experten. Ni ser mig på bilden, längst in i högra hörnet. Runt om mig ser ni mina jobbarkompisar, eller kompisar kanske är fel ord, mina kollegor. My Collegues of shit – som vi säger i branschen.
Idag skulle det ske, det har aldrig varit så nära som idag, jag skulle få komma upp på hållaren och faktiskt få göra det jag tränat till hela mitt liv. Det var en bajstorkarfest på ingång, och det var söndag. Söndagar är bra, för då har mannen i huset oftast druckit rödvin, de blir fint bajs av rödvin ska ni veta.
Jag har nu förstått att just högra hörnet i lådan inte är bästa platsen om man är toapappersrulle, av någon förbannad helvetes anledning så plockas alltid rullarna utifrån vänster, VEM FAN HAR BESTÄMT ATT DET SKA VARA SÅ?
Jag har som sagt aldrig varit så nära, och hade det inte varit för en episkt ödestigen händelse som resulterade i att HONUNGEN som skulle vara i familjens pizzadeg var slut så hade jag vid det här laget varit fast förankrad i hållaren, redo att börja jobba. Men nu TOG honungen slut, och det sista frun i huset ropar är ”glöm inte att köpa toapapper!”.
Nu sitter jag här, tror ni jag kommer få torka något bajs de närmaste veckorna? SKITLIV!
Jag heter Hans, mina vänner brukar kalla mig Hasse – eller BajsHasse om vi känner varandra riktigt väl. Jag har ett KALL, det finns en MENING med min existens, jag ska nämligen torka BAJS! Ibland lite kiss också, men det är mer som en hobby. Hela mitt liv har jag tränat, löst eller hårt, mycket eller lite – spelar ingen roll, när vi snackar BAJS är det jag som är experten. Ni ser mig på bilden, längst in i högra hörnet. Runt om mig ser ni mina jobbarkompisar, eller kompisar kanske är fel ord, mina kollegor. My Collegues of shit – som vi säger i branschen.
Idag skulle det ske, det har aldrig varit så nära som idag, jag skulle få komma upp på hållaren och faktiskt få göra det jag tränat till hela mitt liv. Det var en bajstorkarfest på ingång, och det var söndag. Söndagar är bra, för då har mannen i huset oftast druckit rödvin, de blir fint bajs av rödvin ska ni veta.
Jag har nu förstått att just högra hörnet i lådan inte är bästa platsen om man är toapappersrulle, av någon förbannad helvetes anledning så plockas alltid rullarna utifrån vänster, VEM FAN HAR BESTÄMT ATT DET SKA VARA SÅ?
Jag har som sagt aldrig varit så nära, och hade det inte varit för en episkt ödestigen händelse som resulterade i att HONUNGEN som skulle vara i familjens pizzadeg var slut så hade jag vid det här laget varit fast förankrad i hållaren, redo att börja jobba. Men nu TOG honungen slut, och det sista frun i huset ropar är ”glöm inte att köpa toapapper!”.
Nu sitter jag här, tror ni jag kommer få torka något bajs de närmaste veckorna? SKITLIV!
söndag 16 maj 2010
Mode
Men herregud, vad nådig mot mänskligheten. Har ni tittat på TV4 nu på morgonen, där sitter ett modeorakel och pratar om vårens mode, och det ska vara ”etniskt”. Hon slänger sig med utryck som "afrikanskt". Hon pratar om att man ska mixa mönster, vad jag förstår så ska det se ut som man har raidat kvarterets UFF-låda och sedan slumpmässigt valt kläder i ett mörkt rum. Om jag var lika duktig på mitt jobb hade jag blivit avrättad.

söndag 9 maj 2010
Plötsligt händer det
Jag har alltid undrat hur det skulle kännas, den där dagen när man får tre tvapparater på trisslotten, eller när både 7 rätt på lotto och 2 på joker går in. Alla andra väntar på sin chans, men jag brände min idag. Chansen till fullpotten, om ni tittar på bagagebältet på bilden nedan noga, ser ni en gul väska komma åkande? Vet ni vems väska det är? DET ÄR MIN VÄSKA, den FÖRSTA VÄSKJÄVULEN som lämnar planet är MIN!!!! Detta är en EPISK händelse mina damer och herrar, och ni är delaktiga i den!
torsdag 29 april 2010
Om jag ska vara ärlig...
Vilken härlig dag, nu är det nästan helg, långhelg! Vad-ska-vi-äta-ikväll-tjaffset var ovanligt smärtfritt idag, förmodligen för att milfen inte varit på MSN på nästan hela dagen, så den vanligt mobbningen fram och tillbaka har helt uteblivit. Snabbt bestämdes att det skulle bli räkor, lite gott bröd och ost.
När vi kom hem och jag hällde upp räkorna i en skål för att tina så kom det:
”Om jag ska vara ärlig så vore det kanske bättre att lägga dem på ett platt fat.” sa milfen. Vadå ”om jag ska vara ärlig”… NEJ, för fan! Ljug för mig kvinna, säg att vi ska stoppa dom i ett värmeisolerat rör som vi för-kylt med kolsyreis. Du kanske vill dra en ännu värre ljuga och föreslå att jag tinar räkorna genom att soppa upp dem i stjärten?
Sedan kommer i samma mening ytterligare en reversering av ljugan, allt för att förvirra, ”kanske”.
Så, om vi nu förutsätter att milfen ÄR ärlig i sitt påstående, så vi tar bort de orden i meningen, så har vi nu kvar ”vore det kanske bättre att lägga dem på ett platt fat.” Då är påståendet helt plötsligt ändrat till en fråga, som om JAG vore kompetent att fatta det slutgiltiga beslutet huruvida skålen eller ett platt fat vore den lämpligaste tiningsbehållaren för de frysta små djuren.
Kvinnor är komplicerade, jag är förvirrad, räkorna ligger i skålen bortom räckhåll från dum och dummare, håller tummarna för att mitt beslut var riktigt och att milfen inte var ärlig. En riktig karl tinar sina räkor där han vill!
När vi kom hem och jag hällde upp räkorna i en skål för att tina så kom det:
”Om jag ska vara ärlig så vore det kanske bättre att lägga dem på ett platt fat.” sa milfen. Vadå ”om jag ska vara ärlig”… NEJ, för fan! Ljug för mig kvinna, säg att vi ska stoppa dom i ett värmeisolerat rör som vi för-kylt med kolsyreis. Du kanske vill dra en ännu värre ljuga och föreslå att jag tinar räkorna genom att soppa upp dem i stjärten?
Sedan kommer i samma mening ytterligare en reversering av ljugan, allt för att förvirra, ”kanske”.
Så, om vi nu förutsätter att milfen ÄR ärlig i sitt påstående, så vi tar bort de orden i meningen, så har vi nu kvar ”vore det kanske bättre att lägga dem på ett platt fat.” Då är påståendet helt plötsligt ändrat till en fråga, som om JAG vore kompetent att fatta det slutgiltiga beslutet huruvida skålen eller ett platt fat vore den lämpligaste tiningsbehållaren för de frysta små djuren.
Kvinnor är komplicerade, jag är förvirrad, räkorna ligger i skålen bortom räckhåll från dum och dummare, håller tummarna för att mitt beslut var riktigt och att milfen inte var ärlig. En riktig karl tinar sina räkor där han vill!
onsdag 21 april 2010
Rådjur
Jag tycker inte om rådjur, det gör jag ingen hemlighet av. Visst, de är söta, och jag bölade också när jag var liten och tittade på Bambi. Nu är dock så att dessa vidriga bestar inte kan hålla sig till gräs utan det ska delikatessgnaskas på tulpaner och andra dyra växter.
Jag och Grannen har diskuterat om vi inte ska köpa en farfarsbrakare och göra en Runar någon morgon, men det har liksom inte blivit av, i alla fall trodde jag inte det. Efter att ha hittat det ni ser på bilden i potatislandet undrar jag om inte någon av grannarna faktiskt gjort slag i saken.
Jag och Grannen har diskuterat om vi inte ska köpa en farfarsbrakare och göra en Runar någon morgon, men det har liksom inte blivit av, i alla fall trodde jag inte det. Efter att ha hittat det ni ser på bilden i potatislandet undrar jag om inte någon av grannarna faktiskt gjort slag i saken.
tisdag 13 april 2010
Cata hade fel?
Ibland händer det. Eller - rättare sagt, nu har det plötsligt hänt. Denna episka händelse i bestämd form singularis. Cata har haft fel, fel i en sakfråga. Det är nämligen så att flybolaget SAS faktiskt bryr sig om sina resenärer, bryr sig väldigt mycket till och med.
Jag har fortfarande inte förlåtit dem för placeringen på 19C bredvid den basjnödige Damien, men hör här vad som hände. Någon på marknadsavdelningen på SAS, som jag av hänsyn till personen i fråga inte tänker nämna vid namn, läste mitt inlägg lite längre ner. Personen blev nog lite ledsen, lite stött, det var ju hennes bolags varumärke som svärtades ner. Något som hon i sin yrkesroll aktivt arbetar för att stärka, och så kommer jag och skriver massa elakheter som definitivt inte kommer främja tillväxten av passagerarantal.
Det visade sig vara en jättetrevlig dam, lite underlig för hon tyckte jag var taskig som utdömde morsans mops till världens fulaste hund. Hur som helst, hon har lyssnat på mina åsikter, och dessutom haft vänligheten att kompensera mig för de umbäranden som drabbade mig på Parisflygningen.
När jag ändå bygger pudlar på löpande band så ska jag också passa på att lite försiktigt be om ursäkt för användandet av ordet som är en synonym till det kvinnliga könsorganet när jag refererade till en anställd i gatepersonalen, vi kan kalla henne för Stig-Björn istället.
Så, nu ska jag flyga SAS igen, åtminstone ibland, kanske är rättvis och flyger lite varannan gång så dom inte bli ledsna på British Airways, jag vill ju bara göra alla glada!
Jag har fortfarande inte förlåtit dem för placeringen på 19C bredvid den basjnödige Damien, men hör här vad som hände. Någon på marknadsavdelningen på SAS, som jag av hänsyn till personen i fråga inte tänker nämna vid namn, läste mitt inlägg lite längre ner. Personen blev nog lite ledsen, lite stött, det var ju hennes bolags varumärke som svärtades ner. Något som hon i sin yrkesroll aktivt arbetar för att stärka, och så kommer jag och skriver massa elakheter som definitivt inte kommer främja tillväxten av passagerarantal.
Det visade sig vara en jättetrevlig dam, lite underlig för hon tyckte jag var taskig som utdömde morsans mops till världens fulaste hund. Hur som helst, hon har lyssnat på mina åsikter, och dessutom haft vänligheten att kompensera mig för de umbäranden som drabbade mig på Parisflygningen.
När jag ändå bygger pudlar på löpande band så ska jag också passa på att lite försiktigt be om ursäkt för användandet av ordet som är en synonym till det kvinnliga könsorganet när jag refererade till en anställd i gatepersonalen, vi kan kalla henne för Stig-Björn istället.
Så, nu ska jag flyga SAS igen, åtminstone ibland, kanske är rättvis och flyger lite varannan gång så dom inte bli ledsna på British Airways, jag vill ju bara göra alla glada!
lördag 10 april 2010
Lika som bär?
onsdag 7 april 2010
En bild säger inga ord
Talesättet “en bild säger mer än tusen ord” har förbrukat sin rätt i och med att morsan scannade in denna bild. Vi kan börja med hemmet, med själva omgivningen. Detta är alltså farbrorn i familjens födelsedag.
Farbrorn har den goda smaken att lite genant vända blicken från kameran, möjligen har han fått några starka drycker för att döva skammen över gitarren som någon försökt dekorera väggen med. Möjligen försöker han undvika faktumet genom att försöka skratta bort det ångestfyllda faktum att den fula lilla ungjäveln i brun plyshoverall nederst i bilden på något sätt är hans barn.
Jag känner med den unge mannen, han har klätt upp sig, detta borde vara en kulmen i hans liv, och så löjjefieras han av en ondsint fotograf tillsammans med sin vedervärdige unge och hans frus gitarr i form av en dekoration på väggen. Man ser att fadern ser med tillgivenhet på den lyckade av sönerna, den som inte symboliserar utseendet från ett misslyckat försök till en teletubby.
I mitten står en äldre dam, som symbol för familjens helhet, som urmodern till de både herrarna och deras, i dåläget, unga fruar. Man kan skönja en aura av pondus stråla från denna kvinna, såsom att ålder inte spelar någon roll när det kommer till vem som är motsvarigheten till gudfadern i denna familj.
Det vänstra paret, den förmodade yngre brodern tillsammans med den unga damen med den vedervärdiga pottfisyren ser skälmskt och avundsjukt på det lyckade underbarnet till höger. Den totalt misslyckade flanellskjortans malplacering överglänses endast av den fruktansvärda blommiga blus som den fula lilla systern demoniserats med.
Bilden symboliserar en djup glädje, en kärlek och gemenskap i den äldre broderns firande av sin 40årsdag, samtidigt förundras man av att dåtidens medicinska lagar inte tvångsaborterade foster såsom den fula ungen i plyshoverallen.
Farbrorn har den goda smaken att lite genant vända blicken från kameran, möjligen har han fått några starka drycker för att döva skammen över gitarren som någon försökt dekorera väggen med. Möjligen försöker han undvika faktumet genom att försöka skratta bort det ångestfyllda faktum att den fula lilla ungjäveln i brun plyshoverall nederst i bilden på något sätt är hans barn.
Jag känner med den unge mannen, han har klätt upp sig, detta borde vara en kulmen i hans liv, och så löjjefieras han av en ondsint fotograf tillsammans med sin vedervärdige unge och hans frus gitarr i form av en dekoration på väggen. Man ser att fadern ser med tillgivenhet på den lyckade av sönerna, den som inte symboliserar utseendet från ett misslyckat försök till en teletubby.
I mitten står en äldre dam, som symbol för familjens helhet, som urmodern till de både herrarna och deras, i dåläget, unga fruar. Man kan skönja en aura av pondus stråla från denna kvinna, såsom att ålder inte spelar någon roll när det kommer till vem som är motsvarigheten till gudfadern i denna familj.
Det vänstra paret, den förmodade yngre brodern tillsammans med den unga damen med den vedervärdiga pottfisyren ser skälmskt och avundsjukt på det lyckade underbarnet till höger. Den totalt misslyckade flanellskjortans malplacering överglänses endast av den fruktansvärda blommiga blus som den fula lilla systern demoniserats med.
Bilden symboliserar en djup glädje, en kärlek och gemenskap i den äldre broderns firande av sin 40årsdag, samtidigt förundras man av att dåtidens medicinska lagar inte tvångsaborterade foster såsom den fula ungen i plyshoverallen.
onsdag 24 mars 2010
Trauma
Det här inlägget kan tyckas lite vinklat, och det är helt rätt. Själva textmassan skulle kunna vara betydligt längre om jag hade beskrivit helhetsupplevelsen på den resa jag hade idag från Paris till Stockholm. Men nu ska vi fokusera på själva flygupplevelsen med flygbolaget SAS.
Det är nämligen så att jag kan, helt kostnadsfritt, berätta för ledningen i SAS varför deras bolag går åt helvete och snart kommer vara i konkurs. I denna reseskildring är jag medveten om att det förekommer incidenter som är utanför SAS’s kontroll, men dessa är ganska uppenbara.
Det hela börjar med själva incheckningen. Det står på min biljett att incheckning ska ske senast 120 minuter innan avgång, och med fördel på internet. Det är två saker som är av vikt för mig vad gäller placeringen i ett flygplan, det ska vara långt fram så man får tidig service av serveringsvagnen. Det viktigaste av ALLT är att jag får sitta vid ett fönster, eftersom jag oftast sover större delen av flygningen så vill jag ha något att luta mig emot, SAMT att jag inte vill blir störd över alla kissomaner som ska tränga sig ut till toaletterna ungefär 5 ggr på två timmar.
Alltså checkar jag in på internet, jag använder SAS’s undermåliga hemsida till detta, och får sittplats 14A, lite långt bak för min smak, men en fönsterplats. Nu kommer jag fram till flygplatsen, jag måste gå och hämta mitt boardingkort, för jag hade inte tillgång till någon printer, då ser jag att min plats helt är utbytt, till 19C. C är alltså ett tecken på mittgång. Jag hetsar upp mig lite lagom angående detta, men tänker att jag säkert hamnar bredvid vuxna normalblåsbegåvade människor som MAX behöver väcka mig en gång under flygningen.
Nu är vi framme vid själva säkerhetskontrollen, har ni inte varit på Paris flygplats så vet ni inte vad jag talar om, har ni har det så förstår ni detta trauma att genomlida denna process. På alla andra flygplatser är detta en tämligen strukturerad händelse, i Paris kan det jämföras när 100 apor ska dela på den sista bananen i världen. Medan jag står där, blöt av svett och hat mot alla i min omgivning så hör jag det ropas i högtalarna, ”Mr. Jorgensen, please contact the staff at the gate”.
Ungefär 20 minuter senare när jag väl kommit fram till ”staff at the gate” så blir jag informerad om att jag är på ”stand by”. Det går ett par säkringar i huvet, STAND BY??? ”But sir, you checked in on the internet, you are on stand by”. Vad i hela helvetet, här försöker dem få en att spara pengar åt dem genom att checka in på nätet och vad händer??
Hur som helst, jag får ett nytt boardingkort, och på fittan som ger mig det så låter det som att jag borde vara tacksam att jag över huvud taget får åka med hem till Stockholm idag, jag borde kanske få sitta i detta Dantes Inferno av ångest till nästa kväll… Platsen är i alla fall inte ändrad och jag går ombord till min plats på 19C. Nu händer det omöjliga, det som toppar hela denna lervälling av ångest till resa. Fram kommer en mamma och hennes 3-åriga son. Hon kan säga två ord på spanska, men indikerar att dom ska sitta innanför mig i planet, tillsammans med sitt entourage av handbagage. Innan jag fortsätter på denna berättelse skulle jag vilja göra en liten avstickare.
SAS kan på samma sätt som SAAB attrahera gräddan av Svenskt avskum till klientel, den normala SAS-resenären är fet, svettig, ful och förvirrad OCH har ALLTID med sig en GROTESKT väska till handbagage som bryter mot ALLA regler både vad gäller vikt och storlek. Detta gör hela ombordstigningen till en ytterligare vidrig upplevelse när dessa grottmänniskor ska försöka stoppa upp sina gigantiska kollin i ett utrymme som definitivt inte är designat för något som motsvarar elefantburar. Att dom sedan blir upprörda när flygvärdinnorna till slut måste informera dem om att det GÅR inte att få plats med en enda atom till i hatthyllan, och att bagaget MÅSTE skickas övergår allt förstånd. Jag polletterar alltid min väska, det tar 10 minuter extra att hämta den, men man slipper bli behandlad som en krigsfånge i säkerhetskontrollen för att man råkar ha en deo i handbagaget.
Nog om detta, nu flyttar vi oss tillbaka till plats 19C. Ungen måste ha dragit ett par linor kokain, för den liknade till uppträdandet morsans mops, den studsade trickfilmat omkring på sitt säte. Naturligtvis hade mamman satt den i mittensättet, så att jag till fulla skulle kunna njuta av dess närhet. Jag har för avsikt att försöka sova mig igenom den totala tristessen fram till att serveringvagnen kommer förbi. Tyvärr är det så att på SAS så är benutrymmet att likna vid en Fiat Uno jämfört med en limousin vid charterflygningar. Alltså måste jag ha mina knän åt ett eller annat håll, rakt fram finns det ingen fysisk möjlighet. Eftersom satan reinkarnerad i form av en 3åring satt till vänster fick jag ha dem till höger, vilket resulterade i att kabinpersonalen, lika förvånade varje gång, sprang in i dessa vid ungefär 10 tillfällen… INNAN vi kommit från marken.
Kokainungen bajsade vid detta laget på sig, och studsade ut bajset och tillhörande lukt med en makalös effektivitet. Jag lyckades dock somna, trots stank och oväsen, ganska precis innan piloten släcker skylten angående säkerhetsbältet, varvid mamman och satan ska gå och avlägsna bajset, och följaktligen väcker mig.
Nåväl, nu är det ju så att man på SAS får betala för mat och dryck, men jag tänkte i alla fall unna mig två glas vin och något nyhet som hette tapastallrik. I menyn såg det hela makalöst delikat ut, lite blandade korvar, ost och bröd, soltorkade tomater, det skulle vara som att för ett kort ögonblick förflytta sig till Spanien, flamenco, Sol, Tjurar…
Jag ber att få undanhålla vad detta kostade, och även vad det smakade, jag kan bara i största förtroende meddela er kära läsare: Ät inte SAS tapastallrik.
Nu är satan tillbaka bredvid mig, och mamman har sett till att han fått en Coca Cola och en chokladboll för att hålla blodsockret på topp. Cola är också bra för att se till att man snabbt måste gå på toa igen. Detta blir jag varse när jag tappert precis lyckas känna John Blunds smekningar på ögonlocken. Då ska den stora kissfesten börjas igen, upp och stå, släppa förbi monstret. 5 minuter senare ska monstret in igen.
Detta mina vänner är bara små fragment av de upplevelser som drabbade mig idag. Allt är inte på grund av SAS, men jag sitter nu likt en nyfrälst livets ordmedlem och mumlar mitt mantra ”Aldrig mera SAS, Aldrig mera SAS, Aldrig mera SAS”.
Jag råkar ha ett silverkort på SAS, efter att ha åkt med någon av deras partners till Australien i business klass förra året, jag ska klippa sönder det nu, för jag SKÄMS över att folk skulle kunna se det och förstå att jag åkt så mycket med dem att jag fått deras silverkort, vilket för övrigt bara är ett HÅN eftersom det inte ger innehavaren några som helst egentliga fördelar.
En liten possitiv sak, personalen på flyplanet var faktiskt trevlig, inte trevligare än medel, men trevligare än vad man kan förvänta sig på ett flygbolag som pissar på sina passagerare.
Nu får det vara nog skrivet för ikväll i detta ämne, om det finns NÅGOT alternativ till att flyga SAS i framtiden så kommer jag ta det, LÄTT, även om det innebär dubbla priser. Ni MÅSTE FÖR I HELVETE ta hand om era kunder, förstår ni inte det????
Det är nämligen så att jag kan, helt kostnadsfritt, berätta för ledningen i SAS varför deras bolag går åt helvete och snart kommer vara i konkurs. I denna reseskildring är jag medveten om att det förekommer incidenter som är utanför SAS’s kontroll, men dessa är ganska uppenbara.
Det hela börjar med själva incheckningen. Det står på min biljett att incheckning ska ske senast 120 minuter innan avgång, och med fördel på internet. Det är två saker som är av vikt för mig vad gäller placeringen i ett flygplan, det ska vara långt fram så man får tidig service av serveringsvagnen. Det viktigaste av ALLT är att jag får sitta vid ett fönster, eftersom jag oftast sover större delen av flygningen så vill jag ha något att luta mig emot, SAMT att jag inte vill blir störd över alla kissomaner som ska tränga sig ut till toaletterna ungefär 5 ggr på två timmar.
Alltså checkar jag in på internet, jag använder SAS’s undermåliga hemsida till detta, och får sittplats 14A, lite långt bak för min smak, men en fönsterplats. Nu kommer jag fram till flygplatsen, jag måste gå och hämta mitt boardingkort, för jag hade inte tillgång till någon printer, då ser jag att min plats helt är utbytt, till 19C. C är alltså ett tecken på mittgång. Jag hetsar upp mig lite lagom angående detta, men tänker att jag säkert hamnar bredvid vuxna normalblåsbegåvade människor som MAX behöver väcka mig en gång under flygningen.
Nu är vi framme vid själva säkerhetskontrollen, har ni inte varit på Paris flygplats så vet ni inte vad jag talar om, har ni har det så förstår ni detta trauma att genomlida denna process. På alla andra flygplatser är detta en tämligen strukturerad händelse, i Paris kan det jämföras när 100 apor ska dela på den sista bananen i världen. Medan jag står där, blöt av svett och hat mot alla i min omgivning så hör jag det ropas i högtalarna, ”Mr. Jorgensen, please contact the staff at the gate”.
Ungefär 20 minuter senare när jag väl kommit fram till ”staff at the gate” så blir jag informerad om att jag är på ”stand by”. Det går ett par säkringar i huvet, STAND BY??? ”But sir, you checked in on the internet, you are on stand by”. Vad i hela helvetet, här försöker dem få en att spara pengar åt dem genom att checka in på nätet och vad händer??
Hur som helst, jag får ett nytt boardingkort, och på fittan som ger mig det så låter det som att jag borde vara tacksam att jag över huvud taget får åka med hem till Stockholm idag, jag borde kanske få sitta i detta Dantes Inferno av ångest till nästa kväll… Platsen är i alla fall inte ändrad och jag går ombord till min plats på 19C. Nu händer det omöjliga, det som toppar hela denna lervälling av ångest till resa. Fram kommer en mamma och hennes 3-åriga son. Hon kan säga två ord på spanska, men indikerar att dom ska sitta innanför mig i planet, tillsammans med sitt entourage av handbagage. Innan jag fortsätter på denna berättelse skulle jag vilja göra en liten avstickare.
SAS kan på samma sätt som SAAB attrahera gräddan av Svenskt avskum till klientel, den normala SAS-resenären är fet, svettig, ful och förvirrad OCH har ALLTID med sig en GROTESKT väska till handbagage som bryter mot ALLA regler både vad gäller vikt och storlek. Detta gör hela ombordstigningen till en ytterligare vidrig upplevelse när dessa grottmänniskor ska försöka stoppa upp sina gigantiska kollin i ett utrymme som definitivt inte är designat för något som motsvarar elefantburar. Att dom sedan blir upprörda när flygvärdinnorna till slut måste informera dem om att det GÅR inte att få plats med en enda atom till i hatthyllan, och att bagaget MÅSTE skickas övergår allt förstånd. Jag polletterar alltid min väska, det tar 10 minuter extra att hämta den, men man slipper bli behandlad som en krigsfånge i säkerhetskontrollen för att man råkar ha en deo i handbagaget.
Nog om detta, nu flyttar vi oss tillbaka till plats 19C. Ungen måste ha dragit ett par linor kokain, för den liknade till uppträdandet morsans mops, den studsade trickfilmat omkring på sitt säte. Naturligtvis hade mamman satt den i mittensättet, så att jag till fulla skulle kunna njuta av dess närhet. Jag har för avsikt att försöka sova mig igenom den totala tristessen fram till att serveringvagnen kommer förbi. Tyvärr är det så att på SAS så är benutrymmet att likna vid en Fiat Uno jämfört med en limousin vid charterflygningar. Alltså måste jag ha mina knän åt ett eller annat håll, rakt fram finns det ingen fysisk möjlighet. Eftersom satan reinkarnerad i form av en 3åring satt till vänster fick jag ha dem till höger, vilket resulterade i att kabinpersonalen, lika förvånade varje gång, sprang in i dessa vid ungefär 10 tillfällen… INNAN vi kommit från marken.
Kokainungen bajsade vid detta laget på sig, och studsade ut bajset och tillhörande lukt med en makalös effektivitet. Jag lyckades dock somna, trots stank och oväsen, ganska precis innan piloten släcker skylten angående säkerhetsbältet, varvid mamman och satan ska gå och avlägsna bajset, och följaktligen väcker mig.
Nåväl, nu är det ju så att man på SAS får betala för mat och dryck, men jag tänkte i alla fall unna mig två glas vin och något nyhet som hette tapastallrik. I menyn såg det hela makalöst delikat ut, lite blandade korvar, ost och bröd, soltorkade tomater, det skulle vara som att för ett kort ögonblick förflytta sig till Spanien, flamenco, Sol, Tjurar…
Jag ber att få undanhålla vad detta kostade, och även vad det smakade, jag kan bara i största förtroende meddela er kära läsare: Ät inte SAS tapastallrik.
Nu är satan tillbaka bredvid mig, och mamman har sett till att han fått en Coca Cola och en chokladboll för att hålla blodsockret på topp. Cola är också bra för att se till att man snabbt måste gå på toa igen. Detta blir jag varse när jag tappert precis lyckas känna John Blunds smekningar på ögonlocken. Då ska den stora kissfesten börjas igen, upp och stå, släppa förbi monstret. 5 minuter senare ska monstret in igen.
Detta mina vänner är bara små fragment av de upplevelser som drabbade mig idag. Allt är inte på grund av SAS, men jag sitter nu likt en nyfrälst livets ordmedlem och mumlar mitt mantra ”Aldrig mera SAS, Aldrig mera SAS, Aldrig mera SAS”.
Jag råkar ha ett silverkort på SAS, efter att ha åkt med någon av deras partners till Australien i business klass förra året, jag ska klippa sönder det nu, för jag SKÄMS över att folk skulle kunna se det och förstå att jag åkt så mycket med dem att jag fått deras silverkort, vilket för övrigt bara är ett HÅN eftersom det inte ger innehavaren några som helst egentliga fördelar.
En liten possitiv sak, personalen på flyplanet var faktiskt trevlig, inte trevligare än medel, men trevligare än vad man kan förvänta sig på ett flygbolag som pissar på sina passagerare.
Nu får det vara nog skrivet för ikväll i detta ämne, om det finns NÅGOT alternativ till att flyga SAS i framtiden så kommer jag ta det, LÄTT, även om det innebär dubbla priser. Ni MÅSTE FÖR I HELVETE ta hand om era kunder, förstår ni inte det????
torsdag 18 mars 2010
Saltgurka
Leverpastej på grovt bröd är riktigt gott, detta naturligtvis under förutsättning att man får en god inlagd gurka på, för att liksom bryta av saltsmaken från pastejen. Jag hade fått noggranna instruktioner från Milfen om att när den aktuella gurkburken tog slut, vilket skedde idag, så behövde jag inte köpa en ny, för det stod en oöppnad länge in i kylskåpet. För att försäkra sig om att jag skulle tro på henne så pekades även ovan nämnda burk ut.
Så, idag skulle jag göra en smörgås, jag hade dessutom tagit en promenad till affären och köpt äppeljuice för att ytterligare förhöja smakupplevelsen. Brer ett rejält lager pastej på en Lingongrova, jag har hällt upp ett glas äppeljuice med mycket is i och tar fram den helt oöppnade burken med gurka. Skivorna placeras omsorgsfullt ut på smörgåsen och jag går och sätter mig framför datorn för att avnjuta den första tuggan.
VE OCH FASA! Det visar sig att någon hemsk och illasinnad person inte köpt SMÖRGÅSGURKA utan besudlat min smörgås och min kropp med SALTGURKA! SALTGURKA, vad är det för påhitt, det var ju sådant man åt i Raskens och Utvandrarna! Inte ens Emils Pappa åt saltgurka för att det var gott, utan det var något man gjorde för att annars ruttnade gurkhelvetet. Mina damer och herrar, detta djävulens avföring SÄLJS fortfarande i svenska butiker, dessutom paketerade i behållare som ser misstänkt lika ut normal god smörgåsgurka.
Jag kräver stora varningsskyltar på burkarna, jag kräver att det står en gurkupplysare bredvid dessa burkar och informerar köparen om de risker det innebär att faktisk köpa och förtära dessa styggelser, det är min RÄTT som EU-medborgare att inte behöva uppleva detta chockartade trauma som jag fick genomlida i morse vid 10.05!
Så, idag skulle jag göra en smörgås, jag hade dessutom tagit en promenad till affären och köpt äppeljuice för att ytterligare förhöja smakupplevelsen. Brer ett rejält lager pastej på en Lingongrova, jag har hällt upp ett glas äppeljuice med mycket is i och tar fram den helt oöppnade burken med gurka. Skivorna placeras omsorgsfullt ut på smörgåsen och jag går och sätter mig framför datorn för att avnjuta den första tuggan.
VE OCH FASA! Det visar sig att någon hemsk och illasinnad person inte köpt SMÖRGÅSGURKA utan besudlat min smörgås och min kropp med SALTGURKA! SALTGURKA, vad är det för påhitt, det var ju sådant man åt i Raskens och Utvandrarna! Inte ens Emils Pappa åt saltgurka för att det var gott, utan det var något man gjorde för att annars ruttnade gurkhelvetet. Mina damer och herrar, detta djävulens avföring SÄLJS fortfarande i svenska butiker, dessutom paketerade i behållare som ser misstänkt lika ut normal god smörgåsgurka.
Jag kräver stora varningsskyltar på burkarna, jag kräver att det står en gurkupplysare bredvid dessa burkar och informerar köparen om de risker det innebär att faktisk köpa och förtära dessa styggelser, det är min RÄTT som EU-medborgare att inte behöva uppleva detta chockartade trauma som jag fick genomlida i morse vid 10.05!
tisdag 16 mars 2010
Middagstips
Jajamänsan, jag har nämligen på avvägar fått höra att det faktiskt finns folk därute som uppskattar och faktiskt lagar till dessa, så då kommer dom fortsätta komma. Det är dessutom enklare att skriva recept än att hitta på elakheter.
Inköpslista, 6 pers, eller 4 hungriga:
6 fläskkotletter på rea
10 potatisar
Dragonkrydda
5 dl matlagningsgrädde
2 lökar
Champinjoner
Vitvinsvinäger
Peppar
Salt
Vitlökspeppar
Smör
Olivolja
Det är inget märkligt egentligen, fläskkotletter har man väl stekt förut? Det här blir i alla fall skitgott.
Börja med köttet, på med stekpannan på max, i med olivolja och en rejäl klick smör. När smöret slutat fräsa är pannan redo, i med 3 fläskkotletter. Stek på ena sidan ungefär lika länge som det tar att salta och peppra (Det kommer stänka lite olja och smör). Vänd och salta och peppra andra sidan och lägg upp i en ugnsfast form. Repetera med de andra 3. Sätt ugnen på ungefär 175 grader. Men ställ undan köttet och låt vila.
Låt pannan vara på, och komplettera med olja och smör. Skiva potatisen och lägg i, salta och peppra med VITLÖKSPEPPARN. Tänk på att råstekt potatis ÄTER salt, så salta lite granna, och smaka av mot slutet så det smakar gott.
Nu till såsen. Stek upp champinjonerna och finhackad lök, det räcker nog med en lök, men ta en och en halv för säkerhets skull. Löken ska bara bli lite gul, inte bränd. Häll i vitvinsvinäger, typ en deciliter och rejält med Dragon, ungefär 0,5 dl. Det är lite svårt med proportionerna här. Många säger att ni ska "smaka av", det är A och O för att få detta gott.
Låt koka i ungefär 10 minuter, eller vad säger jag, jag mena REDUCERA i 10 minuter.
Nu, i med massa grädde! In med köttet i ugnen i ungefär 15 minuter (Kolla så det är färdigt genom att provskära). När potatisen är rejält krispig så är allt klart. Såsen ska smakas av, den ska vara syrlig, men inte för "vass". Labba lite med salt, vinäger, Dragon och grädde till den blir god.
Skrik "Middan är klar" så högt du orkar!
Inköpslista, 6 pers, eller 4 hungriga:
6 fläskkotletter på rea
10 potatisar
Dragonkrydda
5 dl matlagningsgrädde
2 lökar
Champinjoner
Vitvinsvinäger
Peppar
Salt
Vitlökspeppar
Smör
Olivolja
Det är inget märkligt egentligen, fläskkotletter har man väl stekt förut? Det här blir i alla fall skitgott.
Börja med köttet, på med stekpannan på max, i med olivolja och en rejäl klick smör. När smöret slutat fräsa är pannan redo, i med 3 fläskkotletter. Stek på ena sidan ungefär lika länge som det tar att salta och peppra (Det kommer stänka lite olja och smör). Vänd och salta och peppra andra sidan och lägg upp i en ugnsfast form. Repetera med de andra 3. Sätt ugnen på ungefär 175 grader. Men ställ undan köttet och låt vila.
Låt pannan vara på, och komplettera med olja och smör. Skiva potatisen och lägg i, salta och peppra med VITLÖKSPEPPARN. Tänk på att råstekt potatis ÄTER salt, så salta lite granna, och smaka av mot slutet så det smakar gott.
Nu till såsen. Stek upp champinjonerna och finhackad lök, det räcker nog med en lök, men ta en och en halv för säkerhets skull. Löken ska bara bli lite gul, inte bränd. Häll i vitvinsvinäger, typ en deciliter och rejält med Dragon, ungefär 0,5 dl. Det är lite svårt med proportionerna här. Många säger att ni ska "smaka av", det är A och O för att få detta gott.
Låt koka i ungefär 10 minuter, eller vad säger jag, jag mena REDUCERA i 10 minuter.
Nu, i med massa grädde! In med köttet i ugnen i ungefär 15 minuter (Kolla så det är färdigt genom att provskära). När potatisen är rejält krispig så är allt klart. Såsen ska smakas av, den ska vara syrlig, men inte för "vass". Labba lite med salt, vinäger, Dragon och grädde till den blir god.
Skrik "Middan är klar" så högt du orkar!
söndag 14 mars 2010
Viasat
Jag har alltid generellt tyckt illa om Viasat, när dom lyfte bort F1 från TV6 var jag beredd att låta blod flyta. Nu är jag dessutom den sista att erkänna att jag har fel, den ABSOLUT sista! Men idag ska det ske, Viasat är fantastiska!
Jag har sett F1 precis, på viasat Motor, köpte månadsabonemang på webben. Perfekt sändning. Det var inte direkt HD-kvallité, men helt perfekt, utan några avbrott! Fick dessutom alla filmkanaler och annat på köpet!
Gillar ni F1, prova Viasat's websändningar, mycket prisvärda.
Jag har sett F1 precis, på viasat Motor, köpte månadsabonemang på webben. Perfekt sändning. Det var inte direkt HD-kvallité, men helt perfekt, utan några avbrott! Fick dessutom alla filmkanaler och annat på köpet!
Gillar ni F1, prova Viasat's websändningar, mycket prisvärda.
fredag 5 mars 2010
Fredag 17:02
Det är kul att blanda drinkar, och det ska göras med lite finess. Jag är inne på min andra iskross i livet, den senaste är eldriven. Jag har en ismaskin. Det enda som har saknats är en riktig mixer, jag har aldrig riktigt ansett det nödvändigt, men idag blev jag tvungen att köpa en. Titta på den här skönheten.

Nu när mixern var inköpt så måste vi ju prov något nytt, Cosmopolitan och Margarita har ju varit standard de senaste året. En av mina stora idoler är ju Dr. Dorian i Scrubs, så det fick bli en egenpåhittad variant av Appeltini.
3 delar vanlijvodka
1 del Cointreu
1 del äppeljuice
Fett med is och skaka i 30 sekunder!

Nu när mixern var inköpt så måste vi ju prov något nytt, Cosmopolitan och Margarita har ju varit standard de senaste året. En av mina stora idoler är ju Dr. Dorian i Scrubs, så det fick bli en egenpåhittad variant av Appeltini.
3 delar vanlijvodka
1 del Cointreu
1 del äppeljuice
Fett med is och skaka i 30 sekunder!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)







