Om jag ska vara ärlig...

Vilken härlig dag, nu är det nästan helg, långhelg! Vad-ska-vi-äta-ikväll-tjaffset var ovanligt smärtfritt idag, förmodligen för att milfen inte varit på MSN på nästan hela dagen, så den vanligt mobbningen fram och tillbaka har helt uteblivit. Snabbt bestämdes att det skulle bli räkor, lite gott bröd och ost.
När vi kom hem och jag hällde upp räkorna i en skål för att tina så kom det:
”Om jag ska vara ärlig så vore det kanske bättre att lägga dem på ett platt fat.” sa milfen. Vadå ”om jag ska vara ärlig”… NEJ, för fan! Ljug för mig kvinna, säg att vi ska stoppa dom i ett värmeisolerat rör som vi för-kylt med kolsyreis. Du kanske vill dra en ännu värre ljuga och föreslå att jag tinar räkorna genom att soppa upp dem i stjärten?
Sedan kommer i samma mening ytterligare en reversering av ljugan, allt för att förvirra, ”kanske”.
Så, om vi nu förutsätter att milfen ÄR ärlig i sitt påstående, så vi tar bort de orden i meningen, så har vi nu kvar ”vore det kanske bättre att lägga dem på ett platt fat.” Då är påståendet helt plötsligt ändrat till en fråga, som om JAG vore kompetent att fatta det slutgiltiga beslutet huruvida skålen eller ett platt fat vore den lämpligaste tiningsbehållaren för de frysta små djuren.
Kvinnor är komplicerade, jag är förvirrad, räkorna ligger i skålen bortom räckhåll från dum och dummare, håller tummarna för att mitt beslut var riktigt och att milfen inte var ärlig. En riktig karl tinar sina räkor där han vill!