Bajsorgie

Nu har ju min kära mor sagt att hon inte vill läsa fler inlägg om bajs, men idag är det inte mitt bajs i alla fall, så då kanske det är lite roligare. Tyvärr har jag inget kort på det jag nu ska beskriva, men av förklarliga skäl så var mina prioriteringar på annat håll.

Jag hör hur kattluckan smäller, vilket annonserar att dum, dummare eller dummast har kommit in. Nu var det vår yngsta lilla katt, som kommer inspringande med god fart och något som ser ut som en hel buske med löv och pinnar fastsatt i stjärten. Nar jag lyckats fånga henne kunde jag konstatera att det som höll samman hela busk-skapelsen var BAJS, BAJS och ännu mera BAJS! En hel del av bajset hade hon lyckats bli av med genom att sprringa fort och likssom stjärthasa på golvet, det var mycket trevlig och spred en lite mysig doft av landet runt i hemmet.

När jag lyckades fånga styggelsen så var det dags för en lång, plågsam och jävligt äcklig dusch. Efter mycket skrik och ett 100-tal misslyckade flyktförsök är kattskrället nu rent. Hon sitter och torkar sig fortfarande och tittar surt på mig. Hon rycker till och gör sig redo för flykt så snart jag reser på mig.

Det är tacken man får, tror hon att den var HENNE det var synd om i den här historien? FY FAN va äckligt det var!