Monstret

Ok, det bor ett monster här hemma. Monstret får inte komma in i sovrummet, gästrummet eller badrummet. Det är av uppenbara skäl, sist någon glömde stänga badtrummet så såg det ut som om toalettpappersguden varit här och ”välsignat” hela huset.

Inatt bestämde sig monstret för att hämnas den begränsade sovrumstillgängligheten och dödade mattes handväska (hur dum är man om man lägger väskan i hall-soffan?). Sedan hämtade hon trasorna i städerskans hink i tvättstugan och placerade dem på noga valda platser runt om i huset. 

Därefter så dödade hon husses favvorit-palm i vardagsrummet och spred ut all jord i ett jämt lager över golvet. Sedan så toppade hon det med att orena kattlådan och med full kraft sprida ut innehållet över golvet i vardagsrummet.

Just nu är Sid JÄVLIGT billig om någon vill köpa denna best, JÄVLIGT BILLIG!

Ok, jag är ett stort fan av ”Hela Sverige bakar”, ”Halv åtta hos mig”, ”Masterchef” och så vidare. Vore det inte kul med ”Hela sverige sätter upp en CICS”, ”Master Jes2”, ”Optimize your Inits”? Jag kan massa saker som förtjänar att omnämnas, och dessutom tävlas i. Jag är inte bitter, bara lite berörd.

Skedmysteriet

Det är något muffens här, som Solan Gundersen i Flåklypa skulle sagt. Minst en gång om dagen plockar jag ur diskmaskinen, och det är något som länge förbryllat mig. Betrakta skedarna på bilden nedan. Högst upp ser ni en fullt funktionell sked. Det väger bra i handen, den har extra långt skaft och den är dessutom ganska snygg.

För nu blicken till den nedre skeden, jag tycker förvisso mycket om den eftersom det är en present från min mormor (Jag har 11 till likadana). Dock passar skeden bäst som prydnad i en kaffekopp efter en bättre middag snarare än för vardagsbruk då den är ganska liten och opraktisk. Ändå, varje dag i diskmasken finns ett varierande antal av den praktiska större modellen, men ändå ALLTID ETT exemplar av mormors silversked.

Min fråga, eller rättare sagt undran; VEM i mitt hushåll är det som förbrukar en liten silversked varje dag? Och till vad? Hur gick urvalsprocessen till, för den kan inte vara slumpmässig? Det finns alltså någon företeelse där just denna skedmodell är överlägsen, och jag skulle vilja veta vilken! Kanske är det så att JAG skulle kunna optimera en liknande uppgift bara jag hade den informationen?? Tänk om jag sitter här och krånglar till något bara för att jag väljer den stora skeden?

Tanken är svindlande!

Äcklig liten jävel

Jag är en djurvän, i alla fall gentemot söta djur. Äckliga djur gör sig icke besvär, fästingar, spindlar och framförallt sniglar lägger jag i samma låda som våra katter skiter i. Nu hittade jag en lite snigeljävel som var ute och spankulerade i våran trappa. Måste varit en riktig idiot, även med en snigel måtts mätt (Tror att genomsnittliga IQn hos en snigel motsvarar ungefär ett havregryn).

Nu ska jag, och växterna, hämnas så jag lade ett grässtrå med den vassa kanten nedåt och fäste upp det, och alla som växte upp på 70-talet vet hur vansinnigt farliga och vassa grässtrån är. Han kommer långsamt delas mitt itu medans han promenerar mot någon skyddad och fuktig plats. Nu jävlar era äckel ska ni få tillbaka, ska bli spännande när hans så kallade kompisar (Jonas och Benny) kryper fram i morgon och äter upp resterna, de gör ju så de små liven.

Om sniglarna skulle arrangera Dreamhack skulle högsta vinsten i starcraft-turneringen vara att få äta upp de som torskade.

Fittlingarna

Vi har mycket ekar på tomten, och sedan ett år tillbaka så har de invaderats av någon äcklig grå massa på bladen. Vi trodde först det var en sjukdom, men i varje äcklig grå massa så visar det sig bo en mikroskopiskt stor larv, en så kallad fittling (Latin; Larvus Äckligus). Fittlingen bor i sin slemklump på bladet i några veckor, mest för att vara motbjudande och göra eken ful. Om historien hade slutat där hade allt varit bra.

Nu är det så att när fittlingen bott klart på sitt löv är tanken att den ska vidare i nästa steg i evolutionen, mitt problem är dock att en av ekarna är placerad ovanför vårat permanenta partytält på altanen. Så istället för att fittlingen fortsätter sitt liv genom att åka ner på gräset för att sedan aldrig mer synas så spänner den en tråd och firar sig ner på taket på tältet. Denna tråd är förövrigt förvillande lik en spindeltråd till min hustrus stora förtjusning. När man väll landat på taket så kryper man till vädringshålet för en fortsatt färd ner i möblerna, eller på matbordet. Det är viktigt att inte ta vara på tråden man har spunnit, den lämnar man med fördel där man släppte taget. Det är också viktigt att glida runt lite i vinden och få tråden att fastna på lyktor och ljus som någon ställt fram i dekorationssyfte, allt för att ge en så verklig spindelnätskänsla som möjligt. När fittlingen väl bestämt sig och hittat en lämplig plats gäller det att spinna en mysig ny klump att bo i (VAD FAN VAR DET FÖR FEL ATT BO KVAR PÅ LÖVET????). 

Det nya boet sätter man men fördel någon stans i sömmarna på stoldynor, eller någon annanstans där det är svårt att ta bort. Därefter lägger man till rätta och väntar. När man väntat i ett par veckor så upptäcker man att man helt plötsligt har vingar och blivit till en om möjligt ännu äckligare blandning mellan en fluga och en mygga. Nu är det bråda dagar att flaxa omkring med en enda sak i sikte; Att väcka obehag hos andra tills man blir fågelmat. Förmodligen säkras avkomman till nästa år någon gång under den här fasen.

Slutligen en känga till hemköp: Ni har 3 olika medel mot myror och getingar, kan ni inte ta hem en spray som funkar mot fittlingar också?? 

Den perfekta korven

En eller ett par gånger per år händer det som jag brukar referera till som den perfekta korven. Det är när det föregående dygnets intagna föda omvandlats till en massa av perfekt längd och vidd. Denna korv har en densitet motsvarande någon som måste efterliknat bly och har omgärdats av någon ”lack” vilket ger en friktion motsvarande en tvål på ett badrumsgolv. När korven lämnar mynningen så hör man bara ett lätt plums och sedan kan man för sin inre syn se hur den, likt ett barn i en vattenrutschbana, sätter fart genom vattenlåset och försvinner tyst vidare utan att behöva assistans av något spolvatten.

Det är då man reser sig upp, och man vet att det är onödigt, men man river av en minimal flik av papper och drar det genom skrevan försiktigt men bestämt. Man besiktigar pappret och det är mycket riktigt helt vitt, som oskulden i sin renaste form, som den första snöflingan precis innan den landar på den varma höstmarken. Man kan höra hur änglarna stämmer upp i en sång så vacker att satan själv skulle få tårar i ögonen, över detta som måste vara ett direkt ingrepp av herren själv.

Det mina damer och herrar fick jag uppleva idag, och det var mycket, mycket vackert.

En alledes vanlig händelse på en seglingssemester

Jag sitter bredvid en man, eller bredvid kanske är fel ord, vi sitter i två separata bås. Vi ska göra något mer eller mindre intimt, vi ska bajsa tillsammans. Han satt i sitt bås när jag klev in, vi har aldrig träffat varandra. Det ligger en spänning i luften, vem ska lägga den första prutten, den som alltid ligger framför bajset? Jag hör hur han suckar och tar sats och där kommer den, en krakel spektakelmök som får rutorna att skallra. Mannen som står utanför och rakar sig rycker till och dra på vatten för att låtsas skölja sin rakhyvel.

Jag tar tillfället i akt och släpper slutarmuskeln och öser på, hela tjocktarmen rusar mot slutarmuskeln och forcerar igenom uppskattningsvis 2 kilo avföring inom loppet på 5 sekunder.

Nu sitter vi och väntar ut varandra, vi har inte sätt varandras ansikten, vi vill båda att det ska förbli på det sättet. Jag hör hur han reser på sig, torkar sig snabbt, han vill vara härifrån innan jag kommer ut genom dörren. Jag vill samma sak, det är en oskriven regel, vi har hört varandra göra oss av med de hemskheter som bott i vår kropp de senaste 12 timmarna… det hela är obehagligt, men vi har kalrat oss, han hann ut genom dörren innan jag var klar, det hela slutade lyckligt.

Vitt vin

Mannen gick precis och hämtade ett glas vitt vin, hans leende har gått över till att bli en blandning av när David Letterman drar sin topp 10 lista och den elaka fetknoppen i Dödligt vapen 2. Han stirrar maniskt in i sin telefon, ungefär som att det skulle bo ett eget väsen där. Det hela är mycket obehagligt.

Slipsmannen till galningen

Nu har det bytts farbror, han som är där nu är riktigt läskig. Han såg läbbig ut redan när han satte sig, glasartad blick modell ”Jim Jones”. Nu har han druckit en öl och sitter och ler medans han låtsas SMSa med sina ”kompisar”, precis som Alfons Åberg kommunicerade med Målgan. Det är en obehaglig stämning här i loungen på Heathrow. Hoppas han inte ska vidare med samma flyg som jag!

Att knyta en slips

Det sitter en farbror mitt emot mig Heathrow. Han har en slips på sig som inte riktigt lyckades bli knuten som sig bör. Han har på något underligt sätt lyckats se till att den smala delen har blivit längre än den breda delen. Det hela är MYCKET störande, jag har svårt att slappna av med vetskapen om att denne man förmodligen snart ska träffa någon viktig kund och bli till allmänt åtlöje. Han kommer att bli utskrattad och förlora den där kunden, han kommer aldrig mer kunna se sig själv i spegeln. När det företag som anställt honom går i konkurs för att dom förlorade den viktiga kunden så är det HANS och HANS slipsknytandes fel!

Tågresa till Frankfurt

Det sitter en man snett framför mig på tåget mot Frankfurts flygplats. Han ser ut som en person som spelat många roller i en tysk mjukporrfilm. Hans mustasch skulle man kunna klippa av och göra en peruk av till ett normalformat huvud, inte bara en tupé, en hel peruk. Mannen har uppenbarligen nyligen lagt ett golv, förmodligen alledes själv, för han har i runda slängar tagit ungefär 100 bilder på golvet. När jag tittar närmare på bilderna på mannens dator så ser jag att det inte i första hand är golvet som är avbildat, utan ett vattenpass som figurerar på varje bild. Det är 100 närbilder på hans fina vattenpass ur olika vinklar som liksom poserar på golvet.

Det känns märkligt att man behöver ett vattenpass för att få ett golv plant, vad ska man vidta för åtgärder om man helt plötsligt inser att planka nummer 43 inte vart helt i våg? Ska man riva upp hela skiten och flytspackla om alltihopa? Om det nu vart så att golvet måste bevaras till eftervärlden, varför då fokusera på det fina vattenpass som man uppenbarligen inhandlat för en betydligt högre summa än vad själva golvet kostade.

Uppdatering; nu lägger mannen in väl valda bilder i en PowerPoint presentation, uppenbarligen så ska detta episka byggnadsverk förevisas för en större grupp människor inom en snar framtid, lyckans ostar. Jag undrar om jag ska be mannen skicka presentationen till mig så jag kan lägga upp den för nedladdning till er mina kära läsare.

Min bror

Jag tror att jag är en ganska kass bror, jag berömmer sällan min bror, jag berättar inte ofta för honom hur mycket jag uppskattar honom. Nu sitter jag här, lite på arschlet och tycker att jag är en värdelös storebror. Jag vill bara att ni ska veta att jag har världens bästa bror, han är en klippa att luta sig emot, och han har precis blivit 40 år gammal.

Jag säger inte detta för att det är synd om min bror för att han blivit en gammal gubbe, men snarare för att han blivit ännu lite mer mogen, lite mer som en man.

Grattis kära bror, älskar dig, kommer inte säga det igen och verka larvig, men det gör jag.

Födelsedagspresent

Nu är min födelsedagspresent klar till monstret, hoppas hon förstår piken. Det är en bild på världens fulaste katt. Jag har printat den på firmans printer, så det kostade inget. Jag funderade på att lägga i fotopapper, men tog den billiga varianten, som förövrigt firman också betalat.

Kanske var det overkill att skriva dit grattishälsningen, den kunde jag ju givit muntligen för att spara på bläcket, men jag vill ju inte verka SOM JAG INTE LAGT NER NÅGOT JOBB på presenten, eller hur? Jag vill ju inte att någon ska tro att jag bara tog något slumpmässigt och gav bort för jag glömt bort att FÖRBEREDA någonting, eller hur?

Gåbortpresenter

I helgen hade vi besök, det var mycket trevligt. Monstret kom med sin lillebror och mamma. Vi skulle äta och dricka gott och se på Let’s Dance. Jag trycker alltid det är trevligt när gästerna har med sig en liten present, något för att visa uppskattning. Nu börjar vi närma oss pudelns kärna, själva anledningen till detta inlägg.

Nedan ser ni ett kort på den presenten som monstret tog med sig. Det är en inplastad papperslapp med bokstaven A på. Denna kompletterades med en lika dan lapp med bokstaven C på. Frågan är, hur tänkte hon? För det första så gav hon båda två till Anna, som om jag inte var värd någon present. Hon spottade… nej hon KISSADE på min insats vad gällde bidragen till kvällens trevlighet. Även om hon hade gett det som en gemensam present hade jag blivit lite förnärmad. Vad skulle vi göra med papperslapparna? Visst, de är inplastade så vi hade ju kunnat sitta i regnet och lekt med dem. Kanske bytt med varandra, vilken är mest ”värd”, den med A eller C?

Vi hade ju också kunnat köra någon form av primitiv Alfapet, försökt hitta hur många ord man kan bygga av dem… Undrar om förkortningar är tillåtna, i så fall ska jag vara först att skriva AC på dubbel ordpoäng.

Nä, denna present får underkänt, jag har redan tröttnat på den, den har inte ens något affektionsvärde eftersom bokstäverna måste vara ritade av någon vuxen, för jag har sett monstrets skapandeförmåga in action, och kvalitén på dessa bokstäver överstiger vida den skrivandekunskap som hon besitter. Det är helt enkelt ett plagiat, ett HÅN mot mottagaren som monstret försökte släta över med några charmiga skratt och kramar.

Jag går inte på det, jag vet hur det ligger till. Monstret ska få en bok om Vett och Etikett av mig nästa julafton!

Melodifestivalen

Söte Jesus... Hur kan detta hända, vilka sitter i uttagningsjuryn? Om Monthy Python hade gjort en parodi på detta hade det inte blivit hälften så överdrivet. Just nu dansar engelsk konfekt runt på scenen. Jag älskar ju det här innerst inne, om det inte vore så uppenbart att Juryn bestämt redan vilka låtar som ska gå vidare genom att kombinera detta avskräde vore det nästan lustigt.

Smörgåstårta

Idag ska milfen ut på gallej, hon ska gå på Vapiano med morset och min svägerska. Sedan ska dom gå och se i Hetaste Laget på Oscarsteatern. Vet ni om att min skådespelarkollega Henrik Dorsin är med där? Han är bra Henke, väldigt mångsidig skådis, jag respekterar honom mycket.

Till saken hör att på Hemköp där vi bor så har dom på helgerna en liten portionsförpackning med smörgåstårta. Det är lax och räkor och väldigt gott. Eller egentligen är den inte så god, men innan man faktiskt börjat äta på den så känns det som något som ska bli väldigt gott. Ungefär som den där gången varje år man provar Burger King och har glömt bort hur äckliga deras hamburgare egentligen är. Jag hade i alla fall satt upp den där smörgåstårtan på en pidestal, den skulle frossas i ikväll när jag var ensam. Jag skulle sitta här i min ensamhet, spela poker, se på melodifestivalen, dricka vin och SKÄNDA denna bit smörgåstårta.

Smörgåstårtan var slut. Som att få en ÖRFIL av herren jehova själv. Jag hade galloperat hela vägen till hemköp bara minuter efter att milfen åkt, och den var slut. Jag köpte ett paket köttbullar som jag nu ska doppa i majonäs som milfen gjort, det blir gott det också, säkert godare än den äckliga smörgåstårtan. Jag köpte några ferarribilar också som jag ska äta upp, det blir ungefär plus minus noll i onyttighet.

Götlaborg

Helt otroligt, här sitter jag och tittar på skärmen för att se om det är dags att gå ombord. Det står massa städer och tider och gater. Det står Oslo, Frankfurt, New York och så vidare. Alla städer står med stor bokstav i början och sedan gemener. Men en stad sticker ut, en stad har mindervärdeskomplex och har sin rad i bara VERSALER, GOTHENBURG. Göteborg har som enda stad på heathrow lyckats få sin destination i STORA BOKSTÄVER. Då är man viktigt!

Rosa skjorta

Det sitter en man mitt emot mig, han har randiga byxor. Han har en vidrig slips och han har en ROSA skjorta. Byxorna är alledes för korta och han har skor som är väldigt mycket för stora. Mannen tyckte nog att det skulle se bra ut ihop, att det skulle se väldigt affärsmässigt ut, men det blev jättefel. Om man sätter på en röd näsa på den mannen kommer han se ut som en clown, en sorglig clown, den som dom andra clownerna slår i rumpan med en brödspade.

Trygghet

Nu känns det säkert, nu känns allt bra. Förbi säkerhetskontrollen med ett glas vin i loungen. Nu är det nära!

Kändes lite som om massa öden försökte spela in och sabba min hemresa. Det var en utflykt med bil mitt på dagen och massa trafikolyckor. Vi höll på att krocka också. Det gick ett brandlarm på kontoret och jag såg framför mig att bagaget skulle brinna upp som jag redan lagt i en bil.

Det började redan på morgonen, när vi skulle stuva in min resväska från helvetet i Trylord's bil, det gick till slut. Jag försökte lägga in min datorväska i baksätet... "Nono, don't put there, they will smash window"... kändes som en bra start.

Nu är det snart dags i alla fall, boarding om två timmar, och sedan jäklar är det milfen!

Resa med bil i sydafrika

I morgon ska jag ut på ett litet äventyr, vi ska nämligen åka till ett av de andra kontoren. Jag ska hålla en liten kurs där. Detta innnebär ett omfattande arrangemang med bilar och chaufförer hit och dit. Vi ska åka 4 mil, håller en timmes utbildning och sedan tillbaka. Det ska bli spännande att se något annat än vägen mellan hotellet och jobbet.

Efter det är mitt uppdrag slut här för den här gången, det ska bli skönt, det har varit mycket jobb. Likt ett barn på julafton har jag redan packat klart, jag har farit som en stormvind genom rummet och öst ner allt i väskan. Jag har skrivit en komihåglapp som ligger framför dörren där det står bara ett ord; "Kassaskåpet". Vore snöpligt att glömma passet när man ska hem. Nu ska jag njuta av en sista kväll ute på terassen, hoppas fåglarna drar igång snart.