Dumma saker nära dig, del 2

Idag ska vi prata om något onödigt som ni alla HAR eller KOMMER ATT stöta på i livet. Ung som gammal, dum som smart, snygg som ful, förr eller senare kommer ni försättas i en situation där ni kommer bli tvungna att göra ett val. Nedan kommer två bilder.



Gemensamt för dessa båda substantiv är att dom har samma namn, och vid en första anblick, även samma funktion. Om vi nu tittar på den översta bilden så ser vi en funktionellt utformad grytlapp. Dess existensberättigande består i att hålla varma ting borta från nytjarens lekamen och på så vis undvika brännskador. Den kostar ungefär 10 kronor, och ger således mycket valuta för pengarna.

På den nedre bilden ser vi också en grytlapp. Problemen här är många, till att börja med så uppfyller den inte ens grundkravet för en grytlapp, nämligen att skydda bärarens händer från brännskador, eftersom dessa oftast är något som någons unge panikslagit in som julklapp bara för att denne glömt bort dig klockan 16 på julafton. Därför är den virkad i apati på någon syslöjdslektion bara för att tillfredsställa sjuka lustar hon en nitisk syslöjdsfröken, och således har stora hål, uppkomna av en undermålig virkteknik.

Förutom ovan rent funktionella misslyckande så är den ju frånstötande ful. Den går inte att tvätta för då kommer den disintegrera i garntussar som förstör din tvättmaskin. Således är dess enda nuvarande funktion att ligga i vägen i kastrullskåpet, samla bakterier och ramla ner på golvet så snart man öppnar skåpluckan. Jag tror dessa har ett eget liv och liksom kryper fram och lutar sig mot luckan för att vara först ut. Jag tror att dom hoppas ramla ner i golvet tillräckligt hårt för att dom skäms så mycket över sin egen existens, att dom liksom vill ta livet av sig.

Jag skulle vilja samla ihop dem och bränna, likt en ritual offra dem till onödighetens gud. Men, man får inte bränna eller kasta dessa ting, dom har nämligen ett affektionsvärde. Det är synd om den personen som ägnat timmar av sitt liv att virka dessa tingestar, och sedan ge bort dem. Snart måste ju marknaden vara mättad, dom går ju aldrig sönder, det bara fylls på och fylls på, snart kommer vi få bo på gatan, snart får vi inte plats i våra hus, för där bor de hemvirkade grytlapparna.

När ni kommer hem, gör slag i saken. Bränn alla hemvirkade grytlappar, och nästa Julafton sätter ni upp en stor skylt på dörren som alla gäster får se när dom kommer: "Den som i julklapp en grytlapp mig ger vill jag aldrig se mer." Eller om ni inte vill dikta "Du som tänker ge mig en hemgjord grytlapp i julklapp kan dra åt helvete, jag tänker elda upp den efter att jag har pissat på den, och sedan kommer jag olla din knäck".