Människokroppen är en fantastisk skapelse, på gränsen till fulländad. Undantaget är då möjligen varför min magen fungerar som fettmagnet, men det är ju unikt för just min mage.
Däremot finns det ju ett generellt fel på allas våra kroppar, nämligen armhålans funktionalitet. Dess enda uppgift är att alstra svett och skapa obehaglig kroppsodör. För att hjälpa armhålan i sin viktiga funktion så har någon dessutom stoppat dit en kraftig hårväxt. VARFÖR? Är det för att man fryser så fasligt om armhålan? Det är det första dom säger när dom kommer ner från Mount Everest eller K2; "Jo, allt gick bra, men på sista baslägret förfrös Lasse vänstra armhålan och var tvungen att bryta".
Det måste vara samma dag som Gud kläckte idén att vi stoppar massa hår i skithålet också, det är ju också ett vanligt ställe att frysa på. Det är ju jättebra att ha massa hår där som liksom kan samla upp och kladda ihop bajset, ve och fasa om det bara skulle ramla ner i toaletten, eller fastna på pappret.
Bra jobbat hörru, jag skulle gärna få en kommentar från Gud här hur resonemanget gick angående just detta.
lördag 30 augusti 2008
fredag 29 augusti 2008
Jävlar vilken fest
Nu har det gått nästan en vecka sedan balunsen tog ytterligare 1 zillion hjärnceller av daga i Catas arma huvud. Veckan har gått i förkylningens och baksmällans tecken. En viss alkoholnostalgi infinner sig nu när fredagsmargaritan är upphälld och provsmakad, det var nämligen fördrinken på min och den bättre hälftens 80års fest.
En liten reflektion bara över hur kvinnor ibland tänker lite annorlunda än vi män. Jag och frun har haft HELT stiltje i diskussionerna angående kvällens middag. Det är en sådan där helg då vi inte har våra kära barn här, så det är helt fria tyglar. Dessutom är det fortfarande nära det datum då plastkorten fylldes på med nya saldon. Fruns utmaning var alltså följande: Säg vad du vill äta, oavsett vad det kostar så fixar pappa det.
Efter många timmars velande fram och tillbaka, med allt ifrån vansinnigheter såsom risotto, pasta med ostsås så kom slutligen beslutet. Detta är alltså vad som (på fullt allvar) min fru bestämde att vi skulle äta till middag.
http://www.alltommat.se/recept?recipeid=4474
Mums, det verkligen vattnar sig i munnen att få en macka till fredagsmiddan, dessutom helt utan proteiner. Men jag tycker det är bra att detta beslut fick mogna fram långsamt under dagen, likt ett bra rödvin som åldras fram med värdighet och slutligen uppnår fulländning.
Trevlig helg, i morgon ska vi ut och åka båt, undrar vad Farset lyckas skära av för kroppsdel den här gången. Han kanske lyckas välta hela båten och på så sätt få med sig några andra hem tillsammans i sjöräddningens båt?
En liten reflektion bara över hur kvinnor ibland tänker lite annorlunda än vi män. Jag och frun har haft HELT stiltje i diskussionerna angående kvällens middag. Det är en sådan där helg då vi inte har våra kära barn här, så det är helt fria tyglar. Dessutom är det fortfarande nära det datum då plastkorten fylldes på med nya saldon. Fruns utmaning var alltså följande: Säg vad du vill äta, oavsett vad det kostar så fixar pappa det.
Efter många timmars velande fram och tillbaka, med allt ifrån vansinnigheter såsom risotto, pasta med ostsås så kom slutligen beslutet. Detta är alltså vad som (på fullt allvar) min fru bestämde att vi skulle äta till middag.
http://www.alltommat.se/recept?recipeid=4474
Mums, det verkligen vattnar sig i munnen att få en macka till fredagsmiddan, dessutom helt utan proteiner. Men jag tycker det är bra att detta beslut fick mogna fram långsamt under dagen, likt ett bra rödvin som åldras fram med värdighet och slutligen uppnår fulländning.
Trevlig helg, i morgon ska vi ut och åka båt, undrar vad Farset lyckas skära av för kroppsdel den här gången. Han kanske lyckas välta hela båten och på så sätt få med sig några andra hem tillsammans i sjöräddningens båt?
torsdag 21 augusti 2008
tisdag 12 augusti 2008
Du vet att du har tråkigt på jobbet när...
Du vet att du har tråkigt på jobbet när... du kommer på nya innovativa saker man kan göra med en skruvmejsel, en vad och 30 sekunder till övers.
onsdag 6 augusti 2008
Min dag fram till 11:58
Det började med att frun tittade en extra halvsekund på mitt orakade ansikte innan morgonpussen genomfördes. Detta brukar innebära att gliringarna brukar börja under morgondagen, och pussvägran följer dagarna därefter. Sagt och gjort, Cata rakade sig i morse. Detta gjordes omsorgsfullt, men LIKFÖRBANNAT så är det alltid ett eller två skäggstrån som lyckas smita undan. Jag tror de kryper ner i sin lilla vidriga håla, för det går inte att känna dem när man kontrollerar med handen efter genomförd rakning. Nu däremot, när man sitter på jobbet så kryper dom fram, lagom för korta för att rycka ut, men långa nog att märkas och göra sin husse vansinnig.
Därefter åkte jag ut till båten för att se hur den överlevt stormen. Påväg ut till båten måste man åka igenom ett samhälle på en ö som heter Djurö. Det är ett mysigt ställe, de som bor där är som en enda stor familj och går i kyrkan tillsammans på söndagar. När jag tänker närmare på det så ÄR dom en enda stor familj, alla vuxna är kusiner och barnen är skalliga med båda tummarna åt höger. Eftersom medelintelligensen ligger på runt 65 så har dom försökt trotsa det naturliga urvalet genom att ha 30 km/h genom hela byn. Det står alltid någon beredd att köra ut framför mig när jag kommer farandes för att försäkra sig om att jag håller denna hastighetsgräns.
Tyvärr har jag inga bilder på innevånarna här, i den ort som jag faktiskt ska jämna med marken dagen då min diktatur införs. Däremot så finns det en lokalike från TV-serien Simpsons, Cletus Spuckler.
Därefter åkte jag ut till båten för att se hur den överlevt stormen. Påväg ut till båten måste man åka igenom ett samhälle på en ö som heter Djurö. Det är ett mysigt ställe, de som bor där är som en enda stor familj och går i kyrkan tillsammans på söndagar. När jag tänker närmare på det så ÄR dom en enda stor familj, alla vuxna är kusiner och barnen är skalliga med båda tummarna åt höger. Eftersom medelintelligensen ligger på runt 65 så har dom försökt trotsa det naturliga urvalet genom att ha 30 km/h genom hela byn. Det står alltid någon beredd att köra ut framför mig när jag kommer farandes för att försäkra sig om att jag håller denna hastighetsgräns.
Tyvärr har jag inga bilder på innevånarna här, i den ort som jag faktiskt ska jämna med marken dagen då min diktatur införs. Däremot så finns det en lokalike från TV-serien Simpsons, Cletus Spuckler.
måndag 4 augusti 2008
Psykologi
Nu är vi hemma igen från semestern. Jag hade tänkt att ge er detaljer om själva semestern i ett senare inlägg, sammanfattningsvis har den varit fantastisk.
Men nu är vi hemma i vardagen igen, men det pågår ett tyst litet krig. Krig kanske är fel ord att använda, ett psykologiskt experiment kanske snarare är ordet. Varken jag eller frun har sagt något, vi går liksom runt det hela ljudlöst, som två katter som ligger och stirrar på samma köttbit, och ingen vågar göra utfallet.
För att konkretisera situationen för den oinvigde så är det så här. För länge sedan så köpte frun en skitäcklig tub med tandkräm, detta skulle hon naturligtvis aldrig erkänna, utan det är fortfarande den godaste tandkräm som tillverkats enligt henne. Jag gick naturligtvis och köpte en god tandkräm direkt dagen efter, och av någon outgrundlig anledning så började frun använda den goda tandkrämen istället för hennes skitäckliga.
Nåväl, nu till det psykologiska experimentet, den goda tandkrämen är slut. Jag tog det absolut sista i morse, det GÅR inte att få ut en klick till som är stor nog att använda för en tandborstning. Det ska bli spännande att se om frun har tagit av den äckliga tandkrämen när jag kommer hem. Jag har lagt den på ett speciellt sätt så jag kan se om något har pillat med den, eller kommer hon köpa en ny tub god tandkräm, eller helt enkelt strunta i att borsta tänderna? Kanske kommer hon bara borsta med vatten och sedan gurgla med Vadumecum?
Jag vet att jag inte kan vinna det här... jag har redan idag skrivit upp tandkräm på handlingslistan. Så, min tes om att det alltid går att få ut LITE till ur en tub bevisade sig vara fel i morse. Fruns överlägsna psyke har ytterligare en gång manifesterat sig, likt ett medium kan hon styra mig precis som hon vill. Jag kommer känna mig som en lägre stående varelse när jag placerar en ny oöppnad tub av den goda tandkrämen på hyllan ovanför handfatet. Jag kommer känna en obeskrivlig vördnad, en ovärdighet att få förse min gudinna till fru med denna gåva, denna nektar för munnen.
Frun, du vann, jag kapitulerar!
Men nu är vi hemma i vardagen igen, men det pågår ett tyst litet krig. Krig kanske är fel ord att använda, ett psykologiskt experiment kanske snarare är ordet. Varken jag eller frun har sagt något, vi går liksom runt det hela ljudlöst, som två katter som ligger och stirrar på samma köttbit, och ingen vågar göra utfallet.
För att konkretisera situationen för den oinvigde så är det så här. För länge sedan så köpte frun en skitäcklig tub med tandkräm, detta skulle hon naturligtvis aldrig erkänna, utan det är fortfarande den godaste tandkräm som tillverkats enligt henne. Jag gick naturligtvis och köpte en god tandkräm direkt dagen efter, och av någon outgrundlig anledning så började frun använda den goda tandkrämen istället för hennes skitäckliga.
Nåväl, nu till det psykologiska experimentet, den goda tandkrämen är slut. Jag tog det absolut sista i morse, det GÅR inte att få ut en klick till som är stor nog att använda för en tandborstning. Det ska bli spännande att se om frun har tagit av den äckliga tandkrämen när jag kommer hem. Jag har lagt den på ett speciellt sätt så jag kan se om något har pillat med den, eller kommer hon köpa en ny tub god tandkräm, eller helt enkelt strunta i att borsta tänderna? Kanske kommer hon bara borsta med vatten och sedan gurgla med Vadumecum?
Jag vet att jag inte kan vinna det här... jag har redan idag skrivit upp tandkräm på handlingslistan. Så, min tes om att det alltid går att få ut LITE till ur en tub bevisade sig vara fel i morse. Fruns överlägsna psyke har ytterligare en gång manifesterat sig, likt ett medium kan hon styra mig precis som hon vill. Jag kommer känna mig som en lägre stående varelse när jag placerar en ny oöppnad tub av den goda tandkrämen på hyllan ovanför handfatet. Jag kommer känna en obeskrivlig vördnad, en ovärdighet att få förse min gudinna till fru med denna gåva, denna nektar för munnen.
Frun, du vann, jag kapitulerar!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
