Trauma

Det här inlägget kan tyckas lite vinklat, och det är helt rätt. Själva textmassan skulle kunna vara betydligt längre om jag hade beskrivit helhetsupplevelsen på den resa jag hade idag från Paris till Stockholm. Men nu ska vi fokusera på själva flygupplevelsen med flygbolaget SAS.

Det är nämligen så att jag kan, helt kostnadsfritt, berätta för ledningen i SAS varför deras bolag går åt helvete och snart kommer vara i konkurs. I denna reseskildring är jag medveten om att det förekommer incidenter som är utanför SAS’s kontroll, men dessa är ganska uppenbara.

Det hela börjar med själva incheckningen. Det står på min biljett att incheckning ska ske senast 120 minuter innan avgång, och med fördel på internet. Det är två saker som är av vikt för mig vad gäller placeringen i ett flygplan, det ska vara långt fram så man får tidig service av serveringsvagnen. Det viktigaste av ALLT är att jag får sitta vid ett fönster, eftersom jag oftast sover större delen av flygningen så vill jag ha något att luta mig emot, SAMT att jag inte vill blir störd över alla kissomaner som ska tränga sig ut till toaletterna ungefär 5 ggr på två timmar.

Alltså checkar jag in på internet, jag använder SAS’s undermåliga hemsida till detta, och får sittplats 14A, lite långt bak för min smak, men en fönsterplats. Nu kommer jag fram till flygplatsen, jag måste gå och hämta mitt boardingkort, för jag hade inte tillgång till någon printer, då ser jag att min plats helt är utbytt, till 19C. C är alltså ett tecken på mittgång. Jag hetsar upp mig lite lagom angående detta, men tänker att jag säkert hamnar bredvid vuxna normalblåsbegåvade människor som MAX behöver väcka mig en gång under flygningen.

Nu är vi framme vid själva säkerhetskontrollen, har ni inte varit på Paris flygplats så vet ni inte vad jag talar om, har ni har det så förstår ni detta trauma att genomlida denna process. På alla andra flygplatser är detta en tämligen strukturerad händelse, i Paris kan det jämföras när 100 apor ska dela på den sista bananen i världen. Medan jag står där, blöt av svett och hat mot alla i min omgivning så hör jag det ropas i högtalarna, ”Mr. Jorgensen, please contact the staff at the gate”.

Ungefär 20 minuter senare när jag väl kommit fram till ”staff at the gate” så blir jag informerad om att jag är på ”stand by”. Det går ett par säkringar i huvet, STAND BY??? ”But sir, you checked in on the internet, you are on stand by”. Vad i hela helvetet, här försöker dem få en att spara pengar åt dem genom att checka in på nätet och vad händer??

Hur som helst, jag får ett nytt boardingkort, och på fittan som ger mig det så låter det som att jag borde vara tacksam att jag över huvud taget får åka med hem till Stockholm idag, jag borde kanske få sitta i detta Dantes Inferno av ångest till nästa kväll… Platsen är i alla fall inte ändrad och jag går ombord till min plats på 19C. Nu händer det omöjliga, det som toppar hela denna lervälling av ångest till resa. Fram kommer en mamma och hennes 3-åriga son. Hon kan säga två ord på spanska, men indikerar att dom ska sitta innanför mig i planet, tillsammans med sitt entourage av handbagage. Innan jag fortsätter på denna berättelse skulle jag vilja göra en liten avstickare.

SAS kan på samma sätt som SAAB attrahera gräddan av Svenskt avskum till klientel, den normala SAS-resenären är fet, svettig, ful och förvirrad OCH har ALLTID med sig en GROTESKT väska till handbagage som bryter mot ALLA regler både vad gäller vikt och storlek. Detta gör hela ombordstigningen till en ytterligare vidrig upplevelse när dessa grottmänniskor ska försöka stoppa upp sina gigantiska kollin i ett utrymme som definitivt inte är designat för något som motsvarar elefantburar. Att dom sedan blir upprörda när flygvärdinnorna till slut måste informera dem om att det GÅR inte att få plats med en enda atom till i hatthyllan, och att bagaget MÅSTE skickas övergår allt förstånd. Jag polletterar alltid min väska, det tar 10 minuter extra att hämta den, men man slipper bli behandlad som en krigsfånge i säkerhetskontrollen för att man råkar ha en deo i handbagaget.

Nog om detta, nu flyttar vi oss tillbaka till plats 19C. Ungen måste ha dragit ett par linor kokain, för den liknade till uppträdandet morsans mops, den studsade trickfilmat omkring på sitt säte. Naturligtvis hade mamman satt den i mittensättet, så att jag till fulla skulle kunna njuta av dess närhet. Jag har för avsikt att försöka sova mig igenom den totala tristessen fram till att serveringvagnen kommer förbi. Tyvärr är det så att på SAS så är benutrymmet att likna vid en Fiat Uno jämfört med en limousin vid charterflygningar. Alltså måste jag ha mina knän åt ett eller annat håll, rakt fram finns det ingen fysisk möjlighet. Eftersom satan reinkarnerad i form av en 3åring satt till vänster fick jag ha dem till höger, vilket resulterade i att kabinpersonalen, lika förvånade varje gång, sprang in i dessa vid ungefär 10 tillfällen… INNAN vi kommit från marken.

Kokainungen bajsade vid detta laget på sig, och studsade ut bajset och tillhörande lukt med en makalös effektivitet. Jag lyckades dock somna, trots stank och oväsen, ganska precis innan piloten släcker skylten angående säkerhetsbältet, varvid mamman och satan ska gå och avlägsna bajset, och följaktligen väcker mig.

Nåväl, nu är det ju så att man på SAS får betala för mat och dryck, men jag tänkte i alla fall unna mig två glas vin och något nyhet som hette tapastallrik. I menyn såg det hela makalöst delikat ut, lite blandade korvar, ost och bröd, soltorkade tomater, det skulle vara som att för ett kort ögonblick förflytta sig till Spanien, flamenco, Sol, Tjurar…
Jag ber att få undanhålla vad detta kostade, och även vad det smakade, jag kan bara i största förtroende meddela er kära läsare: Ät inte SAS tapastallrik.

Nu är satan tillbaka bredvid mig, och mamman har sett till att han fått en Coca Cola och en chokladboll för att hålla blodsockret på topp. Cola är också bra för att se till att man snabbt måste gå på toa igen. Detta blir jag varse när jag tappert precis lyckas känna John Blunds smekningar på ögonlocken. Då ska den stora kissfesten börjas igen, upp och stå, släppa förbi monstret. 5 minuter senare ska monstret in igen.

Detta mina vänner är bara små fragment av de upplevelser som drabbade mig idag. Allt är inte på grund av SAS, men jag sitter nu likt en nyfrälst livets ordmedlem och mumlar mitt mantra ”Aldrig mera SAS, Aldrig mera SAS, Aldrig mera SAS”.

Jag råkar ha ett silverkort på SAS, efter att ha åkt med någon av deras partners till Australien i business klass förra året, jag ska klippa sönder det nu, för jag SKÄMS över att folk skulle kunna se det och förstå att jag åkt så mycket med dem att jag fått deras silverkort, vilket för övrigt bara är ett HÅN eftersom det inte ger innehavaren några som helst egentliga fördelar.

En liten possitiv sak, personalen på flyplanet var faktiskt trevlig, inte trevligare än medel, men trevligare än vad man kan förvänta sig på ett flygbolag som pissar på sina passagerare.

Nu får det vara nog skrivet för ikväll i detta ämne, om det finns NÅGOT alternativ till att flyga SAS i framtiden så kommer jag ta det, LÄTT, även om det innebär dubbla priser. Ni MÅSTE FÖR I HELVETE ta hand om era kunder, förstår ni inte det????

Saltgurka

Leverpastej på grovt bröd är riktigt gott, detta naturligtvis under förutsättning att man får en god inlagd gurka på, för att liksom bryta av saltsmaken från pastejen. Jag hade fått noggranna instruktioner från Milfen om att när den aktuella gurkburken tog slut, vilket skedde idag, så behövde jag inte köpa en ny, för det stod en oöppnad länge in i kylskåpet. För att försäkra sig om att jag skulle tro på henne så pekades även ovan nämnda burk ut.

Så, idag skulle jag göra en smörgås, jag hade dessutom tagit en promenad till affären och köpt äppeljuice för att ytterligare förhöja smakupplevelsen. Brer ett rejält lager pastej på en Lingongrova, jag har hällt upp ett glas äppeljuice med mycket is i och tar fram den helt oöppnade burken med gurka. Skivorna placeras omsorgsfullt ut på smörgåsen och jag går och sätter mig framför datorn för att avnjuta den första tuggan.

VE OCH FASA! Det visar sig att någon hemsk och illasinnad person inte köpt SMÖRGÅSGURKA utan besudlat min smörgås och min kropp med SALTGURKA! SALTGURKA, vad är det för påhitt, det var ju sådant man åt i Raskens och Utvandrarna! Inte ens Emils Pappa åt saltgurka för att det var gott, utan det var något man gjorde för att annars ruttnade gurkhelvetet. Mina damer och herrar, detta djävulens avföring SÄLJS fortfarande i svenska butiker, dessutom paketerade i behållare som ser misstänkt lika ut normal god smörgåsgurka.

Jag kräver stora varningsskyltar på burkarna, jag kräver att det står en gurkupplysare bredvid dessa burkar och informerar köparen om de risker det innebär att faktisk köpa och förtära dessa styggelser, det är min RÄTT som EU-medborgare att inte behöva uppleva detta chockartade trauma som jag fick genomlida i morse vid 10.05!

Middagstips

Jajamänsan, jag har nämligen på avvägar fått höra att det faktiskt finns folk därute som uppskattar och faktiskt lagar till dessa, så då kommer dom fortsätta komma. Det är dessutom enklare att skriva recept än att hitta på elakheter.

Inköpslista, 6 pers, eller 4 hungriga:
6 fläskkotletter på rea
10 potatisar
Dragonkrydda
5 dl matlagningsgrädde
2 lökar
Champinjoner
Vitvinsvinäger
Peppar
Salt
Vitlökspeppar
Smör
Olivolja

Det är inget märkligt egentligen, fläskkotletter har man väl stekt förut? Det här blir i alla fall skitgott.

Börja med köttet, på med stekpannan på max, i med olivolja och en rejäl klick smör. När smöret slutat fräsa är pannan redo, i med 3 fläskkotletter. Stek på ena sidan ungefär lika länge som det tar att salta och peppra (Det kommer stänka lite olja och smör). Vänd och salta och peppra andra sidan och lägg upp i en ugnsfast form. Repetera med de andra 3. Sätt ugnen på ungefär 175 grader. Men ställ undan köttet och låt vila.

Låt pannan vara på, och komplettera med olja och smör. Skiva potatisen och lägg i, salta och peppra med VITLÖKSPEPPARN. Tänk på att råstekt potatis ÄTER salt, så salta lite granna, och smaka av mot slutet så det smakar gott.

Nu till såsen. Stek upp champinjonerna och finhackad lök, det räcker nog med en lök, men ta en och en halv för säkerhets skull. Löken ska bara bli lite gul, inte bränd. Häll i vitvinsvinäger, typ en deciliter och rejält med Dragon, ungefär 0,5 dl. Det är lite svårt med proportionerna här. Många säger att ni ska "smaka av", det är A och O för att få detta gott.

Låt koka i ungefär 10 minuter, eller vad säger jag, jag mena REDUCERA i 10 minuter.
Nu, i med massa grädde! In med köttet i ugnen i ungefär 15 minuter (Kolla så det är färdigt genom att provskära). När potatisen är rejält krispig så är allt klart. Såsen ska smakas av, den ska vara syrlig, men inte för "vass". Labba lite med salt, vinäger, Dragon och grädde till den blir god.

Skrik "Middan är klar" så högt du orkar!

Viasat

Jag har alltid generellt tyckt illa om Viasat, när dom lyfte bort F1 från TV6 var jag beredd att låta blod flyta. Nu är jag dessutom den sista att erkänna att jag har fel, den ABSOLUT sista! Men idag ska det ske, Viasat är fantastiska!

Jag har sett F1 precis, på viasat Motor, köpte månadsabonemang på webben. Perfekt sändning. Det var inte direkt HD-kvallité, men helt perfekt, utan några avbrott! Fick dessutom alla filmkanaler och annat på köpet!

Gillar ni F1, prova Viasat's websändningar, mycket prisvärda.

Fredag 17:02

Det är kul att blanda drinkar, och det ska göras med lite finess. Jag är inne på min andra iskross i livet, den senaste är eldriven. Jag har en ismaskin. Det enda som har saknats är en riktig mixer, jag har aldrig riktigt ansett det nödvändigt, men idag blev jag tvungen att köpa en. Titta på den här skönheten.

Nu när mixern var inköpt så måste vi ju prov något nytt, Cosmopolitan och Margarita har ju varit standard de senaste året. En av mina stora idoler är ju Dr. Dorian i Scrubs, så det fick bli en egenpåhittad variant av Appeltini.
3 delar vanlijvodka
1 del Cointreu
1 del äppeljuice
Fett med is och skaka i 30 sekunder!

Serveringsförslag: Jordnötsringar
Gott? Japp!

Tamarindräkor

Lite middagsförslag dårå. Lättlagat, snabbt och väldigt enkelt - och enligt milfen oemotståndligt gott. Cata prodly presents; Tamarindräkor.

Inköpslista
1 Baguette
Scampiräkor, färdigkokta (Sådana där stora som någon lat räkskalare alltid glömmer skala stjärten på), räkna ungefär 10-15 stycken per person
1 vitlök
1 chilifrukt
Tamarinddressing - finns i välsorterade chingchong-butiker
Lite persilja

Dela chilin i två delar och skrapa ur kärnorna. Skär den sedan i ungefär 4mm tjocka skivor. Häll i ungefär 2-3 matskedar olivolja i en stekpanna och ta på plattan på max. I med chilin.
Chilin ska fräsa ensam i några minuter så den blir bränd. Efter ungefär 2 minuter kan du sänka värmen på plattan lite.

Skala ungefär en halv vitlök, jaja, det låter mycket, men det ska vara mycket. Ta en tung kniv och platta ihjäl klyftorna och hacka upp de små asen. De ska inte hackas för smått, typ 3x3 millimiter. När chilin fått fin färg så skicka i vitlöken. Den ska bli vackert gyllenbrun, nästan lite bränd. Skiva upp baguetten och ropa till kärringen att maten är klar om 2 minuter. Hacka persiljan.

Nu ska räkorna och persiljan i, jobba med stekspaden så alla räkor får lika mycket värme, kör dom inte för länge nu bara så dom blir sega (1 minut ungefär). Ta av från plattan, i med Tamarinddressing, ungefär en deciliter, men det ser du, räkorna ska INTE bada i sås, men det ska heller inte vara torrt.

Lägg upp på tallrik och servera med bröd. Det passar utmärkt med en kall starkbangare till. Jag återkommer med bild senare ikväll.

Onödiga ting

Detta är ett onödigt ting. Det är en så kallad plats-tjyv. Den har hängt med så länge jag kan minnas, den var till och med närvarande i hyreslägenheten. Det är en hemmagjord smörkniv, den fyller ingen som helst riktig funktion. Just denna smörknivs brist på existensberättigande är nämligen just det, den går inte att använda för att bre med.

Deltagarna i Robinson skulle nog inte ens pissa på den om den brann. Förutom den totala bristen på ren funktionalitet så är skapelsen förjävla ful. Jag kan tänka mig att min fru valde att spara denna för att någon av ungarna tillverkat denna i slöjden, istället för att omedelbart förstöra detta jävulens påfund och spotta ungen i ansiktet.

Detta är en hemsökelse i vårt hus, jag hoppas det finns några smörknivsexorcister därute som kan förbarma sig över oss och driva ut denna styggelse! Jag ser framför mig att Frodo kommer hit en dag, han sätter försiktigt kniven i en kedja kring halsen och tittar mig allvarligt i ögonen och säger "I will take this to the miljöstationen and make sure it never makes life difficult for anyone".

Undrar om frun kommer sakna den om den skulle "råka försvinna"?